I Fagersta och Norberg behöver man prioritera bland eleverna för att avgöra vilka som ska gå i en särskild undervisningsgrupp. Förklaringen är att efterfrågan är större än tillgången på plats.
– Vi ser precis som många andra skolor att behovet ökar, säger Andreas Moberg, biträdande rektor för årskurs 7–9 på Centralskolan.
På Centralskolan i Norberg finns i dag tre särskilda undervisningsgrupper, varav två på högstadiet. Där är målet att elevernas behov av en sådan studiemiljö inte ska bli långvarig, utan att eleven slutligen ska slussas tillbaka till riktiga klassrummet.
Med brist på ändamålsenliga lokaler har man också möjliggjort anpassningar i ordinarie klassrum, exempelvis med avskärmade bord. Men även mer personal hade behövts.
– Studieinsatser i klassrummet kan också handla om att elever är i behov av extra personer. Även om vi skulle ha fler lokaler så har vi inte personal nog för de särskilda undervisningsgrupperna.
”Väldigt många behöver egna genomgångar”. I klippet berättar Andreas Moberg, biträdande rektor för årskurs 7–9, om Centralskolans stödinsatser.
Ett klassrum anpassat för elever med stödbehov
Om undersökningen
SVT Nyheter Västmanland har skickat ut frågor till Västmanlands tio kommuner om särskilda undervisningsgrupper och elevers stödbehov. Av dessa har sju kommuner svarat på frågorna om dagens läge i jämförelse med hur det såg ut 2019.
Surahammar, Kungsör, Västerås, Skinnskatteberg och Norberg svarar att antalet undervisningsgrupper ökat under femårsperioden. Köping säger att de har ”ungefär samma antal”, i Arboga har man inga kommunövergripande undervisningsgrupper, i Fagersta är det färre. De ser samtliga båda att elever med stödbehov ökar.
Hallstahammar har inte svarat på frågor om antalet särskilda undervisningsgrupper och elever i stödbehov. Sala har inte svarat på enkäten.