Logopeden Ronja Öman jobbar 40 procent av sin tid på Ormkärrskolan. Övriga 60 procent fördelas på Blåsboskolan och Herrgärdsskolan. Det för att det inte fanns behovet eller den ekonomiska möjligheten att anställa en logoped på en skola på heltid.
– Jag hade några i personalen som jobbade deltid och det gjorde att jag kunde pussla ihop det ekonomiskt. Hade jag anställt Ronja på heltid, så hade jag behövt rycka någon annan profession, säger Malin Larsson som är rektor på Ormkärrskolan.
Olika stöd till barn med språkstörning
Som SVT rapporterat är det stora skillnader mellan de kommunala skolorna och förskolorna i vilken kompetens personalen har att möta barn med språkstörning. På Ormkärrskolan finns logopeden tillgänglig för hela skolan, men jobbar främst mot förskoleklass upp till årskurs tre.
Förutom att möta enskilda elever, jobbar logopeden Ronja Öman språkfrämjande i klasserna och handleder pedagogerna.
– När vi fick ett ökat antal elever med språkstörning var vi inte säkra på hur de skulle nå målen framåt, men nu hinner vi rädda upp många i förskoleklass med tidiga insatser, säger rektorn Malin Larsson.
Olika stöd till barn med språkstörning: ”Får inte rätt förutsättningar”
Javascript är avstängt
VAD ÄR EN SPRÅKSTÖRNING?
En språkstörning innebär svårigheter att utveckla språk och tal i den takt som förväntas av barnets ålder.
Vanliga svårigheter inkluderar problem med uttal, där barnet kan säga ”tatt” istället för ”katt”, och grammatik, där ord kan sakna ändelser eller vara felaktigt böjda.
Barnet kan ha ett begränsat ordförråd och svårt att förstå och använda språket korrekt, vilket påverkar förmågan att ställa frågor och vidareutveckla samtalsämnen.
Ett flerspråkigt barn med språkstörning upplever dessa svårigheter på både modersmålet och andraspråket.
Talet kan också vara nasalt, och vissa barn har munmotoriska svårigheter som påverkar rörelsen av tunga och läppar.
Källa: 1177.se
VAD ÄR DYSPRAXI?
Dyspraxi är en funktionsnedsättning som gör det svårt för personen att koordinera sina muskelrörelser. Det finns olika typer av dyspraxi.
Oral dyspraxi, innebär svårigheter att viljemässigt styra rörelser med tunga och läppar.
Verbal dyspraxi, gör det svårt att få fram talljud och forma ljud..
Motorisk dyspraxi, kan innebära att personen har svårt att hålla balansen eller hoppa.
Källa: Neuroförbundet
