De senaste året har antalet svåra bristningar vid förlossning med sugklocka minskat på förlossningen i Västerås, från tidigare hela 16 procent 2020 till 8,7 procent året efter, enligt data som kliniken har rapporterat in till nationella register.
Joakim Samuelsson, verksamhetschef på kvinnokliniken, menar att de riktade stadsbidragen har varit en förutsättning.
– Det är tack vare den statliga satsningen som vi har kunnat utbilda vår personal och fått så goda resultat så snabbt, säger han.
Andelen mammor som får svåra förlossningsbristningar, grad 3 och 4, är högre i Västmanland än i riket om man jämför åren 2016–2020. Runt 3 procent fick svåra bristningar här under fyraårsperioden.
I klippet hör du vad kvinnokliniken hade gjort om de fått ta del av mer pengar tidigare.
Bristningar grad 3 och 4
De allvarligaste bristningarna kallas också sfinkterruptur eller sfinkterbristning. Sfinkterbristning grad 3 innebär att ändtarmsmusklerna brister vid förlossningen. Sfinkterbristning grad 4 innebär att både ändtarmsmusklerna och tarmväggen brister.
Från 2016 till och med 2020 fick i genomsnitt 2,7 procent av alla kvinnor som födde vaginalt i Sverige en bristning grad 3 eller 4. För förstföderskor är risken något högre. Under samma period fick i genomsnitt 4,8 procent av alla förstföderskor som födde vaginalt en svår bristning.
Källa: Eva Uustal, överläkare Universitetssjukhuset i Linköping, bäckenbottenutbildning.se, Medicinska födelseregistret