Frivilliga ordningsomdömen i högstadiet och gymnasiet som inte ska stå med i slutbetyget. Roger Haddad (L) menar att det skulle vara en tydlig markering från skolans sida om att sköta sig i klassrummet. Vasiliki Tsouplaki (V) menar att det skulle vara ett tomt slag i luften och att lärare istället behöver mer tid med eleverna.

Omdömena har diskuterats fram och tillbaka de senaste åren men nu säger sig en majoritet i riksdagen vara för ordningsomdömen.

Oordning är ett reellt problem enligt skolinspektionen

37 procent av lärarna i grundskolan säger att en stor del av tiden går åt att upprätthålla ordningen i klassrummet enligt den senaste skolenkäten från Skolinspektionen.

– Det är ett av de områden där vi ser år ut och år in där det finns stora brister. Vi granskar studioeron eftersom forskningen visar att den är central för en utbildning med hög kvalitet, säger Jesper Antelius som är enhetschef på analysenheten på Skolinspektionen.

Trygghet och studiero är en av många områden skolinspektionen frågar om i sin enkät. Baserat bland annat på skolenkäten och anmälningar väljer myndigheten ut vilka skolor de behöver titta närmare på. När Skolinspektionen är ute och inspekterar tittar de bland annat på klassrumsklimatet, hur lärare jobbar både förebyggande och åtgärdande vid ordningsproblem. De gör också intervjuer med både lärare och elever. Om de upptäcker brister får skolan en begränsad tid att rätta till bristerna.

– När vi sedan följer upp så får vi en skriftlig och ibland även muntlig redogörelse, i samband med återbesök, av vad de har gjort för att komma tillrätta med problemen. I de allra flesta fall har man faktiskt lyckats genomföra förändringar för att åtgärda bristen, fortsätter han.

Oklar forskningsbild

Karin Sandberg, lektor i didaktik på MDH menar att det är svårt att veta hur ordningsomdömen skulle falla ut i Sverige eftersom det inte funnits betyg i ordning sen 70-talet.

– I de länder där de finns så är det oftast de bästa eleverna som sporras av betygen. De elever som är lite på glid hjälps oftast inte. Det kan snarare bli en status att ha ett dåligt ordningsbetyg eller att det blir ytterligare en spik i kistan för någon som redan är på glid, säger Karin Sandberg.

Vad vet vi om vad som skapar studiero?

– Det går inte riktigt att skilja studiero från övrig undervisning. Studiero är en del i en helhet. Framförallt är det lärarens ledarskap, ett klassrumsklimat, respekt för varandras lärande och det finns inga genvägar. Det som krävs är ofta att läraren får tid att planera en god undervisning och med det kommer ofta ett gott studieklimat.

Svårt att se vad det skulle tillföra

– Man har redan skriftliga utvecklingsplaner så är det tänkt att det ska bidra till en ytterligare kontaktkanal mellan hemmet och skolan så tror jag inte att en sån kontaktkanal behövs. Jag ser inte hur det skulle kunna tillföra något till det som redan finns. Det skulle vara frivilligt att införa vilket gör att de skolor som inte väljer att införa det riskerar att anses stökiga.

– Betyg använder vi sorterande och utvärderande av utbildningen, har eleven lärt sig det den behöver och vi använder det också som sporrande. Omdömena passar inte in i hur vi använder betygen i övriga skolan, säger Karin Sandberg.

– I en vidare kontext är det inte speciellt konstigt. Många länder har det, våra grannländer har det, avslutar hon.

Se hur två av länets rikspolitiker ser på saken i klippet ovan.