Han säger att de arbetar med samverkan för att möta elevernas behov. Med psykologer, kuratorer, pedagoger, föräldrar och berörda elever. Men också med bland annat barn- och ungdomspsykiatrin.
I fallet med Ronnys son var barn- och ungdomspsykiatrins rekommendation att det kommer krävas en resurs till eleven.
– Det är klart att bup kan rekommendera och det behöver vi ta hänsyn till, men vi har också egna psykologer, kuratorer och pedagoger som gör sina bedömningar, säger Fredrik Ignell.
Stöd- och stimulansverktyg
I flera skolor arbetar man i dag med att anpassa lärmiljöer, starta lärstudios i mindre sammanhang. Man har också utrustat klassrum med särskilda stöd- och stimulansverktyg.
Hur vanligt är det att elever behöver byta skola för att stödet inte räcker till?
– Det är inte jättevanligt, men det är klart att det kan hända att man söker en annan skola för att få bättre förutsättningar. I flesta fall jobbar skola och vårdnadshavare tillsammans med särskilda stödet.
Inte rätt med anpassad skola
Enligt Ronny, pappa till pojken med autism och adhd, så ville skolan sätta honom i anpassad skola. Något som föräldrarna inte höll med om då sonen inte har någon intellektuell funktionsnedsättning.
– Jag kan inte kommentera enskilda fallet, men för att gå i anpassad skola ska man ha en IF-nedsättning. Det är kriteriet för att gå i den skolan, säger Fredrik Ignell.
– Sedan finns det något som heter integrering där man kan få undervisning i anpassade skolan även om man inte till hör målgruppen, men det är sällsynt. Det använder vi inte särskilt ofta.
