Tre frågor om: Skolornas mänskliga kvarlevor och etiken

Uppdaterad
Publicerad

Många av skolornas mänskliga kvarlevor samlades säkerligen in för över hundra år sedan.

Men varifrån och hur de hamnade i skolorna skåp är svårare att veta.

– Historiskt fanns det inte samma regelverk. Det var väldigt oreglerat, framförallt vad gäller foster, berättar idéhistorikern Helena Franzén.

Etiken har förändrats under de senaste hundra åren, i dag behövs tillstånd och dokumentation för att kroppsdelar ska kunna användas i till exempel forskning.

I samband med SVT:s kartläggning tog Västerås stad, utifrån den etiska frågeställningen, beslut att inga mänskliga kvarlevor ska användas i skolundervisningen.

Oetiskt eller inte? I klippet svarar Helena Franzén på tre frågor om etik och mänskliga kvarlevor.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Mänskliga kvarlevor i skolorna

Mer i ämnet