Svenska barn läser allt mindre, och läsförståelsen blir sämre. Det syns bland annat i resultaten från Pisa- undersökningen 2023 samt Pirls 2022, och märks i klassrummen.
– Svenska ungdomar läser för lite både hemma och i skolan. De hinner aldrig utvecklas till läsare. Det tränar inte upp läsflytet och har ett för långsamt avkodning och outvecklat ordförråd, säger läraren Jenny Sandberg på Pettersbergsskolan.
Det kan leda till funktionell analfabetism, alltså att vissa elever bara klarar av att läsa ett par sidor och svara på några få frågor, trots att de har gått nio år i svensk grundskola.
– Man har ett sånt litet begrepp och ordförråd, man saknar ämnesorden. Man kan några få ord och det är dem man använder sig av, säger Jenny Sandberg.
Hur ska man få barn och unga att läsa mer?
– Svår fråga, framförallt att introducera dem i läsningen och inte lämna dem ensamma. Få dem att känna glädjen i läsningen tillsammans i grupp för att bli nyfikna på att läsa själv. Att arbeta språk och kunskapsutvecklande är en stor del för att få igång språket, säger Sandberg.
”Springa – löpa – sprinta” Så försöker Pettersbergsskolan i Västerås stoppa den funktionella analfabetismen.
Pisa- undersökning
Program for International Student Assessment, som förkortas med Pisa är en internationell studie som undersöker 15-åringars kunskaper inom läsförståelse, naturvetenskap och matematik.
Pisa mäter:
Förmåga att sätta kunskaper i ett sammanhang, problemlösning, förståelse, förstå information.
Förstå innebörden av det du läser samt kunna analysera en text för att kunna utvecklas och vara en del i samhället
Kunna använda och förstå matematik i olika situationer.
Förstå naturvetenskapliga begrepp och kunna använda dem i praktiken.
Engagemang och motivation att lära sig ämnena.
Källa: Skolverket
