– Vi måste ju trycka på, det är klart att vi ska ha statliga medel till vår flygplats och självklart borde regionen vara med och betala. Det är ju en fråga för hela regionen inte bara Västerås, säger Elisabeth Unell (M).
– Vi söker hela tiden breddat ägande. Frågan lever fortfarande, menar Anders Teljebäck (S).
Flygplatsen kan få kosta mer
Sverigedemokraterna tycker att flygplatsen borde vara en riksangelägenhet då den kan bli viktig ur militärt perspektiv i försvaret av Stockholm till exempel.
– Hässlö har Sveriges längsta start och landningsbana, en förutsättning för vissa flygplan som inte kan landa någon annanstans, säger Ann Christine From Utterstedt (SD).
Partiet menar att de ekonomiska kraven är för hårda och har ett för kort tidsperspektiv.
– Vi är oroliga att man kommer använda kraven på en specifik siffra som en ursäkt att lägga ner. Skattebetalarna kan vara med och betala, det finns kommunala nämnder som går med många miljoner minus som det inte alls talas lika mycket om.
Endast 2 av 34 går runt ekonomiskt
Av de icke statliga regionala flygplatserna är det enligt vd:n för intresseorganet Sveriges regionala flygplatser, Peter Larsson, endast två som går runt. Det är Ängelholm i nordvästra Skåne och Skavsta i Nyköping.
– Skavsta har stora passagerarvolymer eftersom Ryanair har stora delar av sin trafik där medan Ängelholm ligger i en resintensiv region och har mycket inrikesflyg.
Generellt är reguljärt inrikes- och utrikesflyg mer lönsamt än det ofta priskänsligare semesterflyget, berättar Peter Larsson.
Det kan förklara varför de tio statliga flygplatserna i Sverige som drivs av staten via Swedavia går med vinster. De har reguljärflyg och betydligt större passagerarströmmar.
Krav på statligt stöd
I våra grannländer Norge och Finland har staten ett totalansvar över flygplatserna för att man ansett det vara ett nationellt intresse, något liknande vill Peter Larsson se i Sverige.
– Vi efterlyser att staten höjer potten för de regionala flygplatserna så att potten täcker driften. Dessutom vill vi att fler flygplatser som till exempel Västerås och Örebro som idag inte har statliga driftbidrag ska omfattas.
Kan flygplatsen drivas billigare?
I stadshuskorridorerna har det även florerat ett par ytterligare förslag, vi kan kalla det linje tre. I de förslagen finns flygfältet kvar med service till viktiga samhällsfunktioner som ambulans, brand och räddningsflyg men även det privata flyget. Alla former av kommersiella ambitioner skulle läggas ner. Men det är ett förslag som varken vd:n Tezz Tordsdotter Åkerman eller Anders Teljebäck (S) tror på.
– Om vi inte har någon verksamhet med flygledning och så vidare så skulle det i alla fall kosta ca 10 miljoner att ha flygplatsen kvar, säger Anders Teljebäck.
– Regel och säkerhetsföreskrifterna kring vad som krävs för att vara en certifierad instrumentflygplats ställer så pass höga och dyra krav på oss att det ändå skulle kosta mellan 12-15 miljoner kronor om vi avvecklar den kommersiella delen, säger Tezz Tordsdotter Åkerman.
Samtidigt är det i den kommersiella delen av flygplatsen som intäkterna kan växa påpekar vd:n.
Som jämförelse så är till exempel Johannisbergs flygplats utanför Västerås en icke instrumentell flygplats. Där finns inte möjlighet att flyga in plan som kräver instrumentell navigering.