Arrangerad bild på en deprimerad tonåring med mobiltelefon i handen, och bild på bankappar.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Trots högsta domstolens beslut får många lurade kunder ingen ersättning av bankerna. Foto: Fredrik Sandberg, Oscar Olsson/TT

Många lurade bankkunder får ingen ersättning

Uppdaterad
Publicerad

Det är allt vanligare att bankkunder luras på sina besparingar. Högsta domstolen fastslog förra året att bankerna är ersättningsskyldiga även om kunder varit vårdslösa och lämnat ut sina koder.

Men fortfarande får många kunder ingen ersättning.

Förra året polisanmäldes över 17 000 bedrägerier. Svenska bankkunder lurades på 600 miljoner kronor.

– Grunden i lagen är att banken har ansvar och ska ersätta kunder som utsätts för bedragare som gör obehöriga transaktioner, säger Olivia Kanehorn på Konsumenternas bank- och finansbyrå.

Men lagen tolkas olika. Förra året gav Högsta domstolen en kund rätt mot banken. Kunden ska få ersättning, trots att han ansågs ha varit grovt oaktsam -  bland annat genom att lämna sina bankkoder till bedragaren.

Konsumentombudsmannen Cecilia Tisell kallade domen för en ”revolution i ansvarsfördelningen mellan bank och kund” och skrev brev till bankerna där hon uppmanade dem att läsa domen och göra nya ansvarsbedömningar.

– Vi välkomnar en tydligare juridisk praxis och följer alltid Allmänna reklamationsnämndens utslag, säger SEB:s finanschef Masih Yazdi till SVT Nyheter.

Fyra av fem får avslag

Men Allmänna reklamationsnämnden, ARN, ger fortfarande avslag i fyra av fem fall, enligt en genomgång från Konsumenternas bank- och finansbyrå.

– ARN och bankerna menar att om kunden förmåtts att själv signera en transaktion, så räknas den inte som obehörig. Då får man ingen ersättning, säger Olivia Kanehorn.

Den som lurats att ge ut sina koder så att bedragaren tömmer kontot kan alltså ofta få ersättning. Men den som signerat själv får ingenting. Där vill konsumentombudsmannen se tydligare praxis, varför man planerar dra ett nytt ärende till högsta instans.

”Bankerna är medvållande”

Villaägarnas riksförbund har många drabbade medlemmar. Chefsjurist Ulf Stenberg ser ingen skillnad på om någon lurats lämna ut koder eller lurats göra egna transaktioner. Han lägger stort ansvar på bankernas bristande säkerhetsrutiner.

– Bankerna är medvållande till bedrägerierna. Det finns spärrar eller fördröjningar de kan införa för att skärpa säkerhetssystemen – men det gör de inte. Därför är det rimligt att de får stå för en större del av kostnaden för bedrägerierna.

Tre grader av ansvar som en kund kan ha vid bedrägeri:

1. Oaktsam

Det kan handla om en kund som skyddat sina koder dåligt. Den drabbade får stå för en symbolisk del själv – 400 kronor- resten ersätter oftast banken.

2. Grovt oaktsam

Här hamnar många fall av telefonbedrägerier, exempelvis om en kund lämnat ut sina koder till någon som påstår sig ringa från banken. Även här kan man enligt ny praxis få ersättning, men man får själv stå för 12 000 kronor -  banken får ofta ersätta resten. Det högre beloppet kan jämföras med en förhöjd självrisk vid andra försäkringsärenden.

3. Särskilt klandervärd

För att detta ska anses gälla måste kunden enligt Högsta domstolen ha agerat värre än bara ”grovt vårdslöst”. Då ersätter banken ingenting. Kunden får stå för allt.

Före domen i Högsta domstolen ansåg bankerna ofta att kunder som lämnar ut sina koder varit ”klandervärda”. Där har HD ändrat praxis. HD skriver att det bara är om man anses ”likgiltig till risk för obehöriga transaktioner”, som man når upp till nivån ”särskilt klandervärd”. Och det är dessutom banken som har att bevisa att någon varit likgiltig.

I fråga om skillnaden mellan om det är kunden själv eller bedragaren som utför transaktionerna, så har HD ännu inte uttalat sig. Där råder alltså oklarhet om hur lagen ska tolkas.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.