Alla är överens om att ekonomiska migranter måste sållas från de med asylskäl innan de når EU:s gränser. Frågan är hur. Den enda framgången EU kan peka på, avtalet med Turkiet, ströp visserligen flyktingströmmarna via Balkan. Det har minskat med 98 procent. De med asylskäl, bland annat 6.000 syriska flyktingar, har slussats ut i Europa via Turkiet.

Istället chansar årets migranter på att nå Europa via Libyen. Många hamnar i fängelse, det kommer dagligen fruktansvärda vittnesmål från de afrikaner som lyckas fly ur de interneringsläger som drivs av libyska klanledare.  

92 procent av alla migranter tar rutten via Libyen, många  riskerar livet, många genom att först ta sig genom Saharas öken för att sedan sluta avtal med samvetslösa libyska flyktingsmugglare. Det dör långt fler människor på Medelhavet i år, jämfört med tidigare år då det var smugglare längre österut som stod för transporterna.

Uppsamlingsläger känsligt förslag

Ett politiskt känsligt förslag som diskuteras inom EU är att upprätta uppsamlingsläger i Nordafrika. De som är på jakt efter ett bättre liv, utan att vara förföljda ska på ett värdigt sätt få hjälp återvända till sina länder. De med asylskäl ska under ordnade former slussas till Europa där EU-länderna solidariskt delar på mottagandet.

LÄS MER: 2.000 döda på Medelhavet i år

Flera tunga EU-länder, framförallt Tyskland, stödjer idén med EU-drivna uppsamlingsläger. Tyskland som i september går till val, måste kunna övertyga de alltmer kritiska tyskarna att man gör allt från politiskt håll för att skydda EU:s yttre gränser.

Men förslaget har ännu inte lagts fram på ett toppmöte, det betraktas som politisk omöjligt och inkorrekt att sluta avtal med ett kollapsat land som Libyen. Kritiken kommer främst från den politiska vänstern i EU, som ser uppsamlingsläger som inhumana och i strid med internationell folkrätt.

Fördelningspolitiken upprör

EU:s andra stora dilemma är hur man ska fördela flyktingar med asylskäl inom Europa. Vårt stora grannland Polen, tillsammans med Tjeckien, Slovakien och Ungern, vägrar ta emot en enda. Hittills har bara 21.300 av 160.000 med asylskäl i italienska och grekiska läger kunnat slussas vidare. Här är det den yttersta högern som vunnit politiska poänger. Nu stäms Polen, Tjeckien och Ungern inför EU-domstolen och riskerar böter. Men det räcker knappast för att övertyga invandrarfientliga strömningar.

Bland annat statsminister Stefan Löven blir alltmer irriterad och ifrågasätter att Polen, Tjeckien, Slovakien och Ungern får tar emot generösa EU-bidrag till att bland annat bygga vägar och utveckla jordbruket men vägrar att solidariskt ställa upp på de skyldigheter som ett EU-medlemskap medför.

Hade de istället varit medlemmar av EU:s systerorganisation AU, Afrikanska Unionen, hade de helt enkelt uteslutits på obestämd tid. AU tillämpar regeln att de länder som inte lever upp till det regelverk man gemensamt kommit fram till suspenderas.

Polen vill kvitta mot ukrainska flyktingar

Men bland enligt välinformerade källor kan det finnas ett sätt att gå i alla fall Polen till mötes. Polen har sedan inbördeskriget och den ryska annekteringen av Krim tagit emot en miljon migranter från Ukraina. Polen anser att detta skall räknas dem till godo istället för att de bara ska få kritik för att de inte tar emot migranter söderifrån.

LÄS MER: Svenska Johanna räddade migranter på Medelhavet

I tysthet anser EU:s tjänstemän att polackerna har en poäng. Om Polen får ett erkännande för denna insats – som visserligen gynnat polsk ekonomi med välkommen arbetskraftsinvandring – så kanske Polen kan bli mer samarbetsvilligt. De mindre länderna som Ungern och Slovakien skulle vara enklare att helt enkelt isolera politiskt.

En annan myt som sprids av invandrarfientliga partier är att migrationen till Europa är helt bortom kontroll. Just nu är 0,4 procent av EU:s samlade befolkning flyktingar. Arbetskraftsinvandringen utgör cirka 1,5 procent av EU:s totala befolkning. Nästa lika många utvandrar från Europa varje år. Om Tyskland skulle ta emot invandring för att möta sin åldrande befolkning skulle man behöva öka kvoten med 12 gånger, enligt tidningen Der Spiegel. Det vore politiskt omöjligt men så stort är det väntade arbetskraftsunderskottet.

Myter omger migrationen

Medan EU kämpar med frågan hur man dels ska komma överens internt inom EU och hur man ska skydda EU:s yttre gränser så blickar alltfler söderut, mot Afrika söder om Sahara. Det är där som lösningen till migrationskrisen står att finna. Men först måste man komma tillrätta med flera myter som omger migrationen från Afrika.

En myt är att de som flyr till Europa i jakten på ett bättre liv gör det på grund av fattigdom och konflikter och migrationen kan hejdas om EU satsar mer på bistånd och fattigdomsbekämpning. Men forskningen visar entydigt att det inte är de allra fattigaste som företar sig resan. De saknar resurser. Migrantflödena sätter igång när länder börjar utvecklas. Migrantströmmarna i år kommer från länder som Senegal, Gambia, Nigeria och Elfenbenskusten. I alla fall Nigeria och Senegal är länder med stark ekonomisk tillväxt och som har fria och demokratiska val, även om Nigeria har stora problem med korruption och inre strider.

Och det är när länderna lyfts sig ur den mest desperata fattigdomen som unga män får både kunskap och kan skrapa ihop pengar för att bege sig till Europa.

Nya jobb ska minska vilja att migrera

Med tanke på att det är på den afrikanska kontinenten som demokratiseringen och tillväxten är som starkast nu i Afrika så är ökade migrationsflöden från Afrika bara i sin linda. Många migranter skönmålar sitt liv i Europa och berättar inte om sina umbäranden. Alla känner någon vars släkting i Europa skickar hem pengar. Därmed framstår Europa som en enda stor bankomat, ett pärleporten med enorma möjligheter.

LÄS MER: Bra väder ger många migranter på Medelhavet

Som ett led i att tänka helt nytt satsar EU därför på ”EU Trustfund for Africa”. Samarbete med Niger, Mali, Etiopien, Senegal och Nigeria ska dels hjälpa länderna att på plats komma åt den utbredda ungdomsarbetslösheten. Totalt bedriver EU 42 samarbetsprojekt i de här länderna. I Senegal har EU bidragit till att skapa 24.000 nya arbetstillfällen.

Samtidigt ligger man i startgroparna för att nå ut med korrekt information om att vägarna till Europa är stängda för ekonomiska migranter. Hittills har Niger framhållits som det lyckade exemplet, migrantströmmarna har minskat med över 90 procent men människorättsorganisationer menar att strömmarna bara tagit sig andra vägar.

Kvotflyktingar kan vara lösningen

Enligt regeringen i Senegal har man varit framgångsrik att nå ungdomar i storstäder som Dakar medan man har svårare att nå unga utan utbildning i landets fattigaste och mest avlägsna regioner.

Även i de mest avlägsna byar har man tillgång till Facebook och Whats Up och där sprids rosaskimrande bilder av det nya livet, på ett sätt som migranter i alla tider skönmålat sitt nya liv. De återvändande migranter som varnar landsmän för att ge sig av avfärdas som äldre, misslyckade figurer.

I framtiden kan det istället bli så att de som vill utvandra till Europa ansöker om det på plats i sina hemländer och att EU-länderna på plats väljer ut de som ska få komma. Endast så kan hela infernot med skrupelfria flyktingsmugglare och alla dödsfall på Medelhavet raderas ut. Men det ligger långt fram i tiden innan EU kan enas om en helt ny migrationspolitik.

Till dess fortsätter unga människor att dö på Medelhavet och med deras död släcks många familjers största hopp.