– Jag brukar spara katastroford till naturkatastrofer, men det här är så nära man kan komma, säger Jakob Eliasson, som är förbundets samhällspolitiske chef.

Förvaltningsrätten i Linköping gav idag elnätsbolagen rätt att kraftigt höja sina elpriser. Det efter en tvist mellan Energimarknadsinspektionen och 87 elnätsbolag. Enligt en beräkning som Villaägarnas riskförbund nu gjort innebär domen att elräkningen kan komma att höjas med minst 3.000 kronor per år för en genomsnittlig villaägare. 

– Domen är extremt märklig, elnäten är kraftigt övervärderade och man kommer nu ta betalt för nät som om de vore nya. Det är helt bisarrt, säger Jakob Eliasson.

Hur mycket priserna kommer öka är oklart i nuläget men Energimarknadsinspektionen tror att elpriserna kommer stiga ännu mer än Villaägarnas riksförbund. Inspektionen räknar med att en villakund som i dag betalar cirka 8.000 kronor om året i elnätsavgifter nu kan räkna med en merkostnad på cirka 4.000 kronor.

Brister i modell

Enligt Jakob Eliasson finns det stora brister i den modell som Energimarknadsinspektionen införde för elnätsbolagen förra året. Modellen reglerade hur mycket elnätsbolagen kunde höja sina avgifter gentemot sina kunder. Energimarknadsinspektionen tyckte då att modellen godkände alltför stora avgiftshöjningar och införde då en regel som gick ut på att hela avgiftshöjningen inte får ske direkt, utan under loppet av 18 år. Men det var alltså detta som Förvaltningsrätten underkände i sin dom idag. En grov missbedömning, enligt Jakob Eliasson. 

– Domstolen har inte sett till helheten i Energimarknadsinspektionens modell där man velat åldersjustera elnäten. Rätten förvandlar den här marknaden till en sedelpress och det är elkunderna som får betala tusentals kronor mer, säger Jakob Eliasson.

”Inget stöd i lagstiftningen”

Men enligt Förvaltningsrätten kan en juridisk process inte ta hänsyn till hur mycket pengar det nu kan komma att handla om för elkunderna.

– Vi har inte suttit och räknat på pengar utan rent juridiskt tittat på gällande lagar. Det finns inget stöd i lagstiftningen att införa en övergångsperiod på 18 år som Energimarknadsinspektionen ville göra. Därför kunde inte domen se ut på något annat sätt, säger Tomas Fredén, som är rådman på Förvaltningsrätten.

Men enligt Jakob Eliasson kan det vara just lagstiftningen det är fel på.

– Om det är så är det isåfall reglerna som är djupt bristfälliga. Och det är därför konsekvenserna blir så bisarra.