Kommentar: Bo Inge Andersson Foto: SVT

Analys: Bo Inge Andersson: Nedskjutningen komplicerar läget

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Vi kan räkna med ett spänt förhållande mellan Ryssland och Nato-landet Turkiet efter nedskjutningen av det ryska militärflygplanet. Samtidigt har de båda staterna en gemensam fiende: Terroristorganisationen IS. Så frågan är hur mycket av relationerna som är förstörda.

Nedskjutningen kommer mycket olägligt. Frankrikes president François Hollande håller på att försöka få till stånd en internationell stor koalition mellan Ryssland å ena sidan och väst och arabstater å den andra.

I den kampen skulle både Turkiet och Ryssland vara allierade.

Nu kompliceras läget, men uppgift står mot uppgift.

Samtidigt ska det sägas att Ryssland och Turkiet är djupt oeniga i en annan fråga: Turkiet vill bli av med Syriens diktator al-Assad så fort som möjligt, medan Ryssland stödjer honom.

Redan den 3 oktober när ett ryskt militärplan – åtminstone för några sekunder – kom in över Turkiet sade den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdoğan att ett angrepp på Turkiet är ett angrepp på Nato.

Då var det valrörelse och den turkiske presidenten måste visa alla muskler. Då sköts inget plan ner. Den här gången har alltså det turkiska tålamodet brustit.

Många i luftrummet

Men frågan är nu vad Ryssland tänker göra.

Det som äger rum över syriskt luftrum just nu är ju att åtskilliga stater är verksamma där med militärplan.

Där finns till exempel USA och Ryssland som båda bombar IS-ställningar i Syrien. Redan när Ryssland i slutet av september bestämde sig för att bomba i Syrien, fruktade många att det skulle bli intermezzon i luften.

Det problemet verkar ha lösts. Ryssland och USA kommunicerar om de militära rörelserna och incidenter tycks ha undvikits.

Vilka syften har Ryssland

Om det nu går att genomföra detta mellan Ryssland och USA är det möjligt att det skulle gå med liknande informationsutbyte mellan Natolandet Turkiet och Ryssland.

Det är också frågan vilka syften Ryssland har just nu. Man har sagt att det nedskjutna planet var inne på syriskt territorium, att det alltså inte kränkte turkiskt luftrum, vilket Turkiet hävdar.

Här står alltså ord mot ord och frågan är hur hårt denna incident nu handläggs av den drabbade parten, Ryssland.

Ger anledning till samtal

Ryssland har visat ett intresse av goda relationer med Turkiet. Att starta en allvarlig kris runt detta kan därför möjligen vara en dålig strategi för Ryssland just nu.

Att Ryssland kommer att svara synnerligen kärvt just nu är nästan självklart, men frågan hur man förhåller sig på lite längre sikt.

Ryssland måste helt enkelt bestämma sig för hur man ska göra. Har man andra planer som rör samarbete med Turkiet som kan vara viktigare än denna incident.

Samtidigt måste det inträffade ge anledning till samtal mellan Ryssland och Turkiet hur sådana incidenter ska kunna undvikas genom ökad information på samma sätt som Ryssland och USA gjort.

Rysk gas

Det ryske utrikesministern Sergej Lavrov skulle besöka Turkiet på onsdagen för att diskutera gasleveranser till Turkiet.

Nu är det mötet inställt och Ryssland tycks bland annat tala om ekonomiska straffåtgärder mot Turkiet. Frågan är hur det går med de ryska gasleveranserna. De diplomatiska kontakterna är i varje fall frusna, som det ser ut just nu.

Men med tanke på dem skedde denna incident också vid ett mycket olämpligt tillfälle.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.