Norska värnpliktiga från cyberförsvaret bas- och alarmtjänst under grundutbildning i november 2017. Foto: Anette Ask, Försvarsmakten Norge

Norges försvar – 18 år före Sverige

Publicerad

Norge, Frankrike, Kanada, USA och Storbritannien är några länder som kommit längre när det gäller jämställdhet om man ser till andelen kvinnliga yrkesofficer. SVT Nyheters beräkning visar att det kommer att dröja ända till 2035 innan Sverige har samma andel kvinnliga yrkesofficerare som Norge.

Det går snabbare i Norge att anställa kvinnliga befäl, och då har Norge endast 11 procent kvinnliga yrkesofficer.

– Principen är att försvaret vill ha de bästa, oavsett kön. Det innebär att det är stora variationer i andelen kvinnor mellan olika avdelningar, säger överstelöjtnant Vegard Finberg vid Försvarsmakten i Norge.

”Militär bakgrund ses positivt”

Nina Hellum vid Försvarets Forskningsinstitut i Norge säger att det finns flera förklaringar till att Norges försvar har en högre kvinnoandel än det svenska. Norge har obligatorisk mönstring för båda könen sedan 2009 och värnplikt för kvinnor sedan 2016. Militär erfarenhet anses vara en bra merit om någon söker civilt arbete.

– Om du har militär bakgrund ser man väldigt positivt på det i norska samhället, säger seniorforskaren Nina Hellum.

Det kommer att dröja ända till 2035 innan Sverige har samma andel kvinnliga yrkesofficer, enligt SVT Nyheters beräkning. Men det innebär också att fortfarande är omkring nio av tio yrkesofficerare män.

Kanadensiska majoren Chelsea Anne Braybrook briefar sin trupp under Natoövning i Lettland i augusti 2017. Foto: Kanadas Försvarsmakt

Kanada: ”Bättre och snabbare med kvinnor”

Kanada är det land som har det högst ställda målet i SVT Nyheters undersökning. Inom tio år ska 25 procent av militärerna vara kvinnor. Sverige har överhuvudtaget inget mål för andelen kvinnliga yrkesofficerare 2017.

– Kanada är en världsledare om man ser till andelen kvinnor i militären och anses ligga i framkant, säger Derek Abma som är talesperson för Kanadas försvarsmakt.

Kanada har mer än dubbelt så hög andel kvinnliga yrkesofficer jämfört med Sverige. De senaste siffrorna visar att de är knappt 15 procent, jämfört med Sveriges knappa 7 procent.

– Det finns behov av fler kvinnor för att spegla det kanadensiska samhället och göra försvaret starkare, bättre och snabbare att möta utmaningarna hemma och utomlands, säger Derek Abma.

Amiral Michelle Howard, till vänster, var nyligen varit chef för USA:s flotta i Europa och Afrika. Hon går i pension som första fyrstjärniga amiralen i USA. Foto: USA:s marin

USA toppar listan

USA har högst andel kvinnliga yrkesofficer i SVT Nyheters undersökning. De är 17,6 procent. Där har kvinnorna även de absolut högsta officersgraderna, tillskillnad mot Sverige.

Men trots USA:s relativt höga nivå har även de problem med att kvinnor hoppar av den militära karriären efter ett tag. Det problemet finns i många länder – inte bara Sverige.

Finland sämst

Finland hamnar längst ner på listan om man bara ser till andelen kvinnliga yrkesofficerare. I Finland är bara 3 procent kvinnor. 97 procent är män.

– En militär karriär har ännu inte framstått som ett tillräckligt lockande alternativ för kvinnor. Med flera kvinnliga höga officer kommer intresset sannolikt att öka. Det tar minst tolv år till innan vi i Finland i teorin kan ha en kvinna bland generalerna, säger Henrik Gahmberg som är talesperson vid Finlands Försvarsmakt.

Andel kvinnliga yrkesofficerare i länder som Sverige samarbetar med.

USA: 17,6 procent (augusti 2017)

Frankrike: 15,6 procent (december 2015)

Kanada: 14,9 procent (oktober 2017)

Storbritannien: 13 procent (april 2017 endast officer, ej specialistofficer,)

Norge 11 procent (december 2016)

Sverige: 6,9 procent (november 2017)

Danmark: 5,7 procent (december 2016)

Finland: 3 procent (2016)

Källa: Försvarsmakterna i USA, Frankrike, Kanada, Storbritannien, Norge, Sverige, Danmark och Finland

Urval: Natos sex största medlemsländer i förhållande till militärutgifter och Skandinavien. Tyskland ingår ej redovisningen eftersom uppgiften (11 procent) inte är jämförbar med övriga länder i undersökningen. SVT har inte fått uppgifter från Italien.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.