Covid-19 klassas inte längre som samhällsfarlig och pandemins restriktioner är sedan månader tillbaka slopade i Sverige. Viruset, som präglat vår vardag under två års tid och som tvingat oss leva med distans till varandra, har blivit föremål för en rad studier. När det gäller studier kopplade till luftföroreningar har det tidigare visat sig att regioner med höga halter haft fler covidfall.

– Men det som varit oklart är om den individuella exponeringen också har ökat risken, säger Erik Melén, som är professor vid Karolinska Institutet och även projektledare i det så kallade BAMSE-projektet.

Ökad risk i vissa områden

BAMSE-projektet har följt drygt 4 000 personer i Stockholm sedan födseln och nu har man möjlighet att studera kopplingen mellan nivåer av luftföroreningar man utsätts för på sin bostadsadress och risken att testas positiv för covid-19.

Resultaten visar att exponering för vissa trafikrelaterade luftföroreningar kan kopplas till ökad risk för positivt test.

– Det kan till exempel handla om de kända gatorna i Stockholm: Odengatan, Sveavägen, Essingeleden. När vi kopplar adresserna där studiedeltagarna bott och risken att man testar positivt, ser vi koppling särskilt om man bott på adresser med höga halter av luftföroreningar.

Viktigt att tänka förebyggande

Som exempel jämför Melén två områden, ett med höga halter av luftföroreningar och ett med låga.

– Om det är 1 000 individer som blir sjuka i coronaviruset i området med låga halter är det 20 procent högre, det vill 1 200, som kan insjukna i ett område med höga halter.

Samtidigt poängterar han att all form av exponering av luftföroreningar, även låga halter, har potentiella hälsoeffekter hos barn, unga vuxna och äldre. Stockholm är relativt bra att bo i jämfört med andra stora städer i Europa och världen. Men, att ha i åtanke att luftföroreningar påverkar oss är viktigt, menar han.

– Det är viktigt när vi tänker i förebyggande arbete hur vi ska leva hälsosamt i stora städer och hur vi ska kunna förhindra sjukdom och komplikationer.