Under pandemin har allt fler rapporter kommit om svåra följdeffekter av coronaviruset. Hjärntrötthet, hjärtklappning, extrem trötthet och andfåddhet är några av de vanligaste problemen. Farhågor har funnits om att även barn och unga, som i regel bara får lättare symtom under sjukdomen, ändå kan få långsiktigt nedsatt lungfunktion.

Inga bestående lungproblem

Men nu kan forskare i Sverige och Tyskland för första gången visa att så inte tycks vara fallet. Coronaviruset verkar inte leda till långvariga skador på lungorna hos barn och unga.

Den svenska studien omfattar omkring 850 unga vuxna (medelålder 25 år). Dessa ingår i det så kallade BAMSE-projektet där forskare följt ett stort antal barn sedan 90-talet.

Ungefär var tredje person hade utvecklat antikroppar mot sars-cov-2, alltså haft viruset.

2019, innan pandemin, undersökte forskarna deltagarnas lungor och detta har gjort det möjligt för forskarna att jämföra lungfunktionen före och efter genomgången coronainfektion.

–Vår analys visar på liknande lungfunktion hos alla i studien oavsett deras coronahistoria, säger doktor Ida Mogensen vid Karolinska Institutet som gjort studien.

Även små barn klarar sig bra

Även en tysk mindre studie, där forskarna undersökt barn mellan fem och 18 år, pekar åt samma håll. Däremot tycks svåra infektioner, oavsett vilket virus det handlar om, kunna leda till långsiktiga lungproblem.

–Den tyska studien bekräftar det vi sett i tidigare studier, säger professor Erik Melén som ansvarar för BAMSE-projektet.  Och vår nya studie i Sverige visar att unga som haft lättare eller medelsvår coronasjukdom INTE får nedsatt lungfunktion efter genomgången sjukdom, och det är goda nyheter.