Och över hälften av kommunerna har nu svårt att hjälpa alla som inte längre får personlig assistans. Det visar en kartläggning som SVT Nyheter gjort.
SVT har frågat alla Sveriges kommuner om konsekvenserna av att allt fler personer med funktionshinder de senaste tre åren förlorat statlig assistans.
Över hälften, 113 av de 213 kommuner som svarat, säger att de nu har stora svårigheter att hjälpa alla. Åtta kommuner svarar att man just nu bygger nya boenden för barn.
Förutom Jönköping är det Ljungby, Malung-Sälen, Vadstena, Åstorp, Övertorneå, Eskilstuna och Västerås. Också i Sollentuna har flera barn ansökt om barnboende.
– Rent personligt tycker jag att det är tråkigt att kommunen inte kan ge det stöd som behövs för att de här barnen ska kunna bo kvar hemma, säger Anna Bunninger, chef inom funktionshinderomsorgen i Jönköping.
Se nyhetsdokumentären: Val 2018: Striden om assistansen
Efter att SVT:s granskning hade publicerats har flera kommuner hört av sig till SVT, de vill ta tillbaka sina enkätsvar:
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/kommuner-tar-tillbaka-uppgifter-om-barnboenden
SÅ GJORDE VI UNDERSÖKNINGEN
Under försommaren 2018 skickade vi ut en enkät till samtliga kommuner där vi ställde några frågor om den personliga assistansen och hur Försäkringskassans stramare tolkning har påverkat kommunerna.
Vi frågade bland annat om kommunernas kostnader ökat eller inte, hur många som berörs, om de samarbetar med andra, om de planerar nya boenden eller om det fått andra konsekvenser.
Svarsfrekvensen blev hög. Utskicket gick ut till 290 kommuner, men eftersom Göteborg svarade genom sina stadsdelsnämnder blev antalet respondenter 299. Av dessa fick vi in 223 svar, vilket ger en svarsfrekvens på över 74 procent.
Sammanfattning av enkäten
Av de 223 som svarat uppgav 144, eller nästan 67 procent, att de har fått ökade kostnader från och med 2017 i och med Försäkringskassans hårdare tolkning. 44 av dessa har uppgett ett belopp och genomsnittet på beloppen ligger på runt 4,5 miljoner kronor. Spannet i kostnadsökningarna ligger mellan 250.000 i Arboga upp till 50 miljoner kronor i Jönköping. I gruppen kommuner som uppgett att de inte fått högre kostnader finns många små kommuner.
Väldigt få svarar att de har utvecklat samarbeten med andra kommuner eller landsting, bara 14 procent eller 30 kommuner. Piteå är en av dessa och där har man etablerat ett nätverk med de fem största kommunerna i Norrbotten och Västerbotten för att uppmärksamma problemet med ökade kostnader som det inte finns budget för i kommunerna. Det finns även exempel på nätverk från andra delar av landet.
Flertalet kommuner uppger att de har byggt eller planerar att bygga fler gruppboenden för funktionshindrade barn, bland annat Västerås och Jönköping.
Utförliga svar
När kommunerna själva får beskriva vilka konsekvenser Försäkringskassans stramare regeltolkning fått är fritextsvaren utförliga. 128 kommuner har på olika sätt beskrivit hur de har påverkats. Väldigt många betonar de ökade kostnaderna. I många fall har man fått dra ner på andra verksamheter.
Trycket har ökat på LSS-handläggarna vilket har gjort att fler tjänster har behövt tillsättas. LSS-handläggarna får lägga mycket tid på utredningar som Försäkringskassan sedan utreder. Många uppger att det är brist på boendeplatser. Det blir också svårare för kommunerna att planera för framtiden när det råder så stor osäkerhet. Slutligen uttrycker flera att förändringarna framför allt leder till en stor osäkerhet och otrygghet för brukarna, de som LSS och assistansen är till för.