Visualisering: Pejl på partierna. Olika väljargruppers partisympatier 2006-2013.

SCB:s partisympatiundersökning som genomförs två gånger årligen sedan 1972. Undersökningen vänder sig till strax över 9000 personer, uttagna genom ett obundet slumpmässigt urval.

– Du kan bryta ner materialet i grupper och få ett mer tillförlitligt resultat än i andra mätningar, där det oftast handlar om mycket få personer i de här undergrupperna, säger SVT:s politiske kommentator Mats Knutson.

Här finns statistik för bland annat kön, åldersgrupper, inkomstklasser, geografiska regioner, om arbetsgivaren är offentlig eller privat samt fackförbundstillhörighet. I visualiseringen kan du välja om du vill se statistik över alla partier eller följa hur stödet från olika väljargrupper varierat över tid för ett enskilt parti. Visualiseringen visar vilket parti väljarna sympatiserar med, och ger alltså en mer långsiktig överblick över vilka partier som har vilket stöd i väljarkåren än den dagsaktuella frågan om vilket parti väljarna skulle rösta på idag, där taktikröstning kommer med.

Mats Knutson säger att undersökningens förtjänst ligger i att det går att följa förändringar över lång tid.

– Man kan också se på nyckelfrågorna i svensk politik: Hur röstar storstadsområdena? Hur röstar medelklassen? Det är nyckeln för den som vill vinna valet, säger han.

– Jag tror att Socialdemokraterna tittar på den här mätningen och ser om de lyckas få bättre stöd i Stockholmsområdet och bland medelinkomsttagarna. Utan det stödet kommer de inte kunna vinna valet.

Regeringsduglighet

En av de tydligaste förändringarna sedan 2006 handlar om sympatierna hos dem med högst inkomst.

– De har lämnat socialdemokraterna successivt sedan 2006, en utveckling som förstärktes i valet 2010 och de första åren i den här mandatperioden. Många högre tjänstemän och akademiker har röstat på socialdemokraterna för att det var ett parti som höll ordning och reda i statens finanser, och var ett pålitligt regeringsparti. Det är en av de långsiktigt viktiga förändringarna under den här perioden är att de borgerliga partierna har ersatt socialdemokraterna som det regeringsdugliga partiet, säger Mats Knutson.

Det syns tydligt om man väljer gruppen Mycket hög inkomst i visualiseringen, de 20 procent av befolkningen som har högst inkomst. Där ser man hur det svängt kraftigt i sympatier i den här gruppen.

– Man vill inte ha kriser så man röstar på den som kan sköta statsapparaten. Många av de väljare som kommer rösta i valet 2014 har aldrig röstat under en period när socialdemokraterna har suttit vid regeringsmakten. För dem är normen en borgerlig regering.

Nackdelen: snabba svängningar missas

Det finns även en baksida med det här sättet att mäta partisympatier. Det stora urvalet medför att undersökningen tar ganska lång tid att genomföra.

– Vid valet 2010, till exempel, lämnade partisympatiundersökningen ett resultat som naturligtvis var korrekt när mätningen inleddes, men när den presenterades var det obsolet. Då hade opinionen svängt mycket under maj månad, och det fångade inte den här mätningen upp. Så den visar en rödgrön valseger för 2010, berättar Mats Knutson.

Mindre och mer dagsfärska mätningar kunde vid samma tid visa att opinionen svängt. Partisympatiundersökningens styrkor är istället långsiktigheten och möjligheten att titta i detalj på olika gruppers partisympatier.

Analys och diskussion

I Agenda den 9 juni diskuterade partisekreterarna Carin Jämtin (S) och Kent Persson (M) stödet i olika väljargrupper som redovisas i visualiseringen.