Merparten av restriktionerna lyftes på onsdagen – kanske för sista gången under den tid vi levt med covid-19 i Sverige. Många experter har under pandemins gång uttalat sig om viruset, spridningen och immuniteten. Men det har inte alltid blivit rätt.

Anders Björkman, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, trodde inledningsvis att infektionen skulle te sig mer som en influensaepidemi.

– Men det har visat sig att just covid-19 sprids väldigt mycket i kluster, alltså i grupp, och det gör att det är svårare att få en så kallad flockimmunitet. För att det kommer alltid att finnas områden, kluster, som infektionen inte når från början, säger han.

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, tänkte att en långvarig immunitet skulle uppnås bland befolkningen.

”Insåg att immuniteten inte håller”

– Men i samband med att de första mutationerna började dyka upp och återsmittar människor så insåg jag att immuniteten inte håller. Och det är samma sak med vaccinen, även om de skyddar mot svår sjukdom och död så kan människor smittas.

I början av pandemin gjorde många en strikt uppdelning mellan droppsmitta och luftburen smitta, säger Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet.

– Det är inte luftburet eller inte luftburet. Det finns grader. Vissa virus är enormt smittsamma, till exempel mässlingsvirus som kan färdas i luften långa sträckor. Medan andra kan göra det lite grann. Det tror jag att man har lärt sig under den här pandemin, säger han.

SVT ringde upp tre experter som ofta synts i rutan för att fråga vilka felbedömningar de har gjort. Se deras svar i videon.