Foto: TT

USA varnar Ryssland: Dra tillbaka styrkorna

Uppdaterad
Publicerad

Det spända läget mellan Ryssland och Ukraina trappades upp ytterligare på söndagens morgonen. Ryska soldater ska ha tagit vapen från en ukrainsk radarbas. Vägar ska dessutom ha spärrats av mellan Ryssland och Krim. Den upptrappade oron har fått världens ledare att reagera kraftfullt.

Söndagen startade oroligt i Ukraina. Guvernören i ryska Belgorod-regionen uppger till Reuters att beväpnade trupper har blockerat en väg som leder från Moskva till Krimhalvön.

Ryska soldater ska även ha stormat flera militära mål på Krim, rapporterar SVT:s korrespondent Elin Jönsson. De uppgavs tidigare ha tagit vapen från en radarbas i Sudak och från ett träningscenter för den ukrainska flottan i Sevastopol på Krim, enligt nyhetsbyrån Interfax. De ryska styrkorna ska ha uppmanat ukrainska soldater att byta sida och lockat med ryska pass och medborgarskap.

Krimkonflikten

Under lördagen stärkte ryska styrkor kontrollen på Krimhalvön och oron spreds även till andra delar av Ukraina. Proryska demonstranter hissade flaggan på regeringsbyggnader i flera städer och de drabbade samman – ibland våldsamt – med ukrainare som stöder landets nya regering.

– Det här är förmodligen den farligaste situationen i Europa sedan Sovjets invasion av Tjeckoslovakien 1968, sade en högt uppsatt företrädare för en västmakt anonymt till Reuters.

Skapade kraftiga reaktioner

Efter att Rysslands president Vladimir Putin igår fått klartecken att ingripa militärt i landet kom de internationella reaktionerna omgående. Vita huset fördömer USA Rysslands ingripande i Ukraina och kräver att landets styrkor dras tillbaka från Krimhalvön, skriver man i ett uttalande.

USA varnar också Ryssland för ”ökad politisk och ekonomisk isolering” om landet fortsätter med hoten mot Ukraina. Dessutom ställer USA med omedelbar verkan in sitt deltagande i G8-mötet i Sochi.

Barack Obama ska tidigare under lördagen ha talat i telefon med Rysslands president Vladimir Putin, rapporterar flera nyhetsbyråer. Under samtalet, som ska ha pågått under närmare 90 minuter, uttryckte Obama återigen ”djup oro” för vad han kallade Rysslands tydliga kränkning av Ukrainas suveränitet och territoriella integritet, uppger Vita huset.

Enligt den ryska nyhetsbyrån Ria Novosti sa Putin att Ryssland har rätt att skydda sina intressen och rysktalande människor i östra Ukraina eller Krim om deras säkerhet hotas.

FN hade krismöte

Under det extrainsatta krismötet i FN:s säkerhetsråd krävde USA:s FN-ambassadör Samantha Power att FN och OSSE omedelbart skickar observatörer till Ukraina. Power betecknade ryska överhusets beslut att säga ja till ett militärt ingripande i Ukraina som ”farlig och destabiliserande”.

– Denna intervention saknar laglig grund, och är ett brott mot Rysslands plikt att skydda Ukrainas suveränitet, territoriella integritet och oberoende, sade hon och krävde:

– Det är dags för Ryssland att stoppa interventionen. Rysk militär måste dra sig tillbaka.

Natten mot söndag svensk tid kom också uppgiften att Kanada kallar hem sin ambassadör i Ryssland för konsultationer. I likhet med USA hoppar Kanada också av förberedelserna inför G8-mötet i ryska Sotji i juni, meddelar landets premiärminister Stephen Harper, efter ett regeringsmöte om krisen i Ukraina, skriver Reuters.

”Skulle vara början på ett krig”

Reaktionerna lät inte vänta på sig. Ukrainas tillfällige president Oleksandr Turtjynov har gett order till armén att sätta sig i stridsberedskap, och landets nya premiärminister Arsenij Jatsenjuk ska över telefon ha uppmanat den ryske premiärministern Dmitrij Medvedev att dra tillbaka sina styrkor till basen på Krim.

– En militär intervention skulle vara början på ett krig och slutet på alla förbindelser mellan Ukraina och Moskva, sa Jatsenjuk enligt Reuters.

I Ukrainas traditionellt ryssvänliga brännpunkt Krimhalvön, togs det ryska beskedet främst emot med glädje, rapporterar SVT:s korrespondent Elin Jönsson, på plats i Krim.

– Många som jag pratat med ser den nya regeringen i Ukraina som ett hot, och säger att man vill bli en del av Ryssland. Man ser ett ryskt militärt ingripande som en befrielse, säger Elin Jönsson.

Bildt: Övergrepp mot folkrätten

I en snabbt insatt presskonferens kommenterade Sveriges utrikesminister Carl Bildt (M) på lördagen Rysslands agerande och kallade det för ett övergrepp mot folkrätten.

– Det är utomordentligt allvarligt och äventyrar Ukrainas säkerhet men också fredsprincipen för hela Europa, sa Carl Bildt.

Man har även kallat upp den ryske ambassadören i Sverige till utrikesministeriet för ”ett skarpt samtal”, sa Bildt.

– Förr eller senare kommer Putin att backa. Militära invasioner är inte ett sätt att skaffa sig vänner och det är inte bra för Rysslands utveckling på sikt.

På söndagen samlas NATO:s ambassadörer till ett krismöte i Bryssel. Även EU:s utrikeschef Catherine Ashton har kallat alla medlemsländer till nya krissamtal på måndagen.

Kerry: Omfattande följder för Rysslands internationella ställning

USA:s utrikesminister John Kerry anser Moskva hotar fred och säkerhet i regionen genom att skicka soldater till Ukraina. Han varnar också för att de amerikansk-ryska banden skadas.

– Om inte Ryssland vidtar omedelbara och konkreta åtgärder för att minska spänningarna blir det omfattande följder för de USA-ryska relationerna och Rysslands internationella ställning, sade han i ett uttalande enligt AFP.

Kerry anser att Moskvas handlingar inte bara är ett brott mot internationella avtal utan också utgör ”ett hot mot fred och säkerhet i Ukraina och den större regionen”.

Utrikesministern deltog enligt USA:s UD tidigare under dagen i en telefonkonferens med ”globala utrikesministrar” för att ”samordna nästa steg”. Exakt vilka utrikesministrar det rörde sig om var dock inte känt.

– Vi är eniga i vår bedömning och kommer att arbeta tillsammans för att stödja Ukraina och dess folk i detta historiska ögonblick, sade Kerry, och upprepade de amerikanska kraven på att Ryssland ska dra tillbaka sina soldater.

Ukrainas förmåga att försvara sig ifrågasatt

På Självständighetstorget, Majdan, i Kiev – centrum för protesterna som ledde till att den nu landsflyktige presidenten Viktor Janukovytj avsattes – ger man inte mycket för Ukrainas förmåga att försvara sig.

– Armén? Det finns ingen armé. Det är bara på pappret, sade Sasjko, en man i 50-årsåldern som besökt torget i tre månader för att delta i protesterna.

– EU borde sluta att fundera och göra uttalanden. I stället måste unionen börja fatta konkreta beslut, sade han till Reuters.

Ivan, en pensionär i 60-årsåldern hävdade att ”Putin är en fruktansvärd diktator”.

– Detta måste väst förstå, detta måste Europa förstå. Vi behöver hjälp, vädjade han.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Krimkonflikten

Mer i ämnet