• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Två av tre samebyar i Norrbotten söker katastrofskadeskydd

Uppdaterad
Publicerad

Till dags dato söker 22 av 32 samebyar i Norrbotten katastrofskadeskydd på grund av dåligt renbete. Ingen sameby i Västerbotten eller Jämtland har sökt.

– Vi håller på att kontrollera betet i samebyarna, men i sju samebyar vet vi att betet är fruset ända till marken, säger Kristina Hotti, handläggare på Sametinget.

Det fem senaste åren har det varit sämre betesvintrar och det ser inte mycket bättre ut i år. Hittills har 22 samebyar, alla från Norrbotten, sökt katastrofskadeskydd från Sametinget.

– Vi har ännu inte hunnit inventera betet hos alla som sökt. Till veckan ska vi kontrollera betet i tre samebyar, säger Kristina Hotti som är handläggare på Sametinget.

Till dags dato är det bara samebyar från Norrbotten som sökt. Samebyarna kan söka om ersättning för foder till renarna, då får de ersättningen i efterhand, om det finns pengar. Och betessituationen kontrolleras först av Sametinget.

I fjol sökte totalt 26 samebyar katastrofskadeersättning, från Norrbotten, Västerbotten och norra Jämtland. Då fick 21 samebyar ersättning. Senast den 15 februari ska ansökan skickas in i år.

Dåligt renbete även på norsk sida

Det är liknande situation för renägarna på norsk sida. Enligt NRK Sápmi kämpar cirka 30 000 renar med att hitta mat på Finnmarksvidda på grund av låst bete. I två områden i Indre Finnmark har det bekräftats beteskris.

– Renskötarna är trötta, börsen är tom och renarna mår sämre. Det här har stora konsekvenser, säger renskötaren Klemet Anund Eira, till NRK Sápmi.

Hoppas på klimatstöd

SVT Sápmi har under åren vid flertalet tillfällen rapporterat om klimatfrågor kopplat till rennäringen. Det dåliga renbetet kopplas just till klimathotet.

Både förra styrelsen i Sametinget och nuvarande har lobbat hos regeringen för att få till stånd någon typ av klimatstöd, utöver katastrofskadeskyddet.

– Det är bra att det lyfts till departementet, att man får veta om den här situationen. Men frågan är ju hur lång tid det kommer ta. Och hur klimatet hinner förändras. De senaste fem vintrarna har varit svåra, sade Tor-Erik Huuva till SVT Sápmi i december.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.