Det fem senaste åren har det varit sämre betesvintrar och det ser inte mycket bättre ut i år. Hittills har 22 samebyar, alla från Norrbotten, sökt katastrofskadeskydd från Sametinget.
– Vi har ännu inte hunnit inventera betet hos alla som sökt. Till veckan ska vi kontrollera betet i tre samebyar, säger Kristina Hotti som är handläggare på Sametinget.
Till dags dato är det bara samebyar från Norrbotten som sökt. Samebyarna kan söka om ersättning för foder till renarna, då får de ersättningen i efterhand, om det finns pengar. Och betessituationen kontrolleras först av Sametinget.
I fjol sökte totalt 26 samebyar katastrofskadeersättning, från Norrbotten, Västerbotten och norra Jämtland. Då fick 21 samebyar ersättning. Senast den 15 februari ska ansökan skickas in i år.
Dåligt renbete även på norsk sida
Det är liknande situation för renägarna på norsk sida. Enligt NRK Sápmi kämpar cirka 30 000 renar med att hitta mat på Finnmarksvidda på grund av låst bete. I två områden i Indre Finnmark har det bekräftats beteskris.
– Renskötarna är trötta, börsen är tom och renarna mår sämre. Det här har stora konsekvenser, säger renskötaren Klemet Anund Eira, till NRK Sápmi.
Hoppas på klimatstöd
SVT Sápmi har under åren vid flertalet tillfällen rapporterat om klimatfrågor kopplat till rennäringen. Det dåliga renbetet kopplas just till klimathotet.
Både förra styrelsen i Sametinget och nuvarande har lobbat hos regeringen för att få till stånd någon typ av klimatstöd, utöver katastrofskadeskyddet.
– Det är bra att det lyfts till departementet, att man får veta om den här situationen. Men frågan är ju hur lång tid det kommer ta. Och hur klimatet hinner förändras. De senaste fem vintrarna har varit svåra, sade Tor-Erik Huuva till SVT Sápmi i december.
