De tio miljonerna meddelades i regeringens vårändringsbudget och kom i våras. De skulle vara till ekonomiskt stöd för renägare och samebyar på grund av höga foderkostnader och andra omkostnader i samband med svåra betesförhållanden.
Beslut att betala ut de här pengarna togs den andra november.
– Det här var ett extra stöd, och vi har ett regelverk som säger att vi inte får ge mer än 50 procent av utläggen vid katastrof. Det hade vi redan betalat ut. Vi var osäkra på hur regelverk och förordningar var kompatibla med våra beslut, säger ordföranden i Sametingets rennäringsnämnd,Jan Rannerud (Vuovdega).
Stöd till ökade priser på foder och drivmedel
Drygt 17 miljoner kronor av Sametingets rennäringsanslag på 125,9 miljoner kronor gick det här året till att ersätta omkostnader som renskötare haft i samband med krisutfodring. 28 samebyar, alla i Norrbotten, hade ansökt om katastrofskadeskydd. Utöver det kom de här tio miljonerna.
Hur ser du på kritiken om att utbetalningarna dröjt?
– Vi var tvungna att ta den här tiden för att få igenom ett bra beslut. Planen var att hjälpa till med fördyringarna, sådant man inte kan räkna in i det vanliga stödet. Det var viktigt att vara noga med att följa alla förordningar, så vi inte tappade några pengar på grund av sådana fel, säger Jan Rannerud, ordförande i rennäringsnämnden.
Sametingets rennäringsnämnd har delat upp de tio miljonerna på alla 51 samebyar.
– Även de som inte anmält katastrofläge har meddelat att de hade beteskris, men att tiden för att söka då hade gått ut. Så jag tycker det blev rätt att göra så, säger Jan Rannerud.
”Ärligt talat så handlar det om småpengar”
Lars-Göran Marainen är nöjd över att stödet nu betalas ut.
– Det är bra att det betalas ut nu. Men ärligt talat så är tio miljoner kronor på 51 samebyar lite pengar, det hade behövt vara tio gånger så mycket, säger Lars-Göran Marainen, renskötare i Lainiovuoma sameby.
