Den senaste tidens snöande har, i alla fall i Kirunaområdet, ökat snömängden. Men det är inga hårda isskorpor i snölagren och torr fin snö mot marken. I och med det så är det optimalt läge för renarna.

– Snön kom sent och det är fortfarande inte mycket snö, det jag hör från renskogen är att det är bra bete, säger Helena Omma, ordförande för Unna Tjerusj i Norrbotten.

Och hon får medhåll från kollegerna längre söderut.

– Jag har inte någonsin fått vara med om sådan här höst, nu har jag förstått att det kan vara så här bra. Det är roligt att se hur renarna är i bra hull och friska och starka. Jag önskar bara att dom skulle få vara ifred för rovdjuren, då hade det varit optimalt, säger Inger Helene Gråik, ordförande för Jijnjevaerie sijte i Jämtland.

Inga ansökningar om katastrofskadeskydd

Förra året ansökte fler än hälften av landets 51 samebyar om katastrofskadeskydd. Det för att betet då var extremt dåligt. Den här vintern har hittills inte en enda ansökning om katastrofskadeskydd kommit in till Sametinget. Något liknande har inte hänt på 15 år, enligt Sören Långberg, Sametingets rennäringskonsulent.

Tack vare de fina förutsättningarna har renarna kunnat beta till fjälls en månad längre än vanligt i Jämtland. Helene Gråik konstaterar att det har varit optimalt då marken hann frysa ordentligt på backen innan snön kom. Det är stor skillnad mot förra årets katastrofbilder på den isiga marken i renbetesområdena.

Finns det en rädsla att det kan vända och bli sämre bete?

– Det finns det alltid, så länge som det är vinter och vi har ju sett de senaste åren att vårarna kan bli väldigt långa. Nu har vintern förkortats med en månad i en ände men vi vet inte hur det blir i den andra änden ännu, töväder kan ju komma när som helst. Men så här långt är det bra och det är så roligt att det kan vara så ibland, säger Helena Omma.