Kristina Sehlin MacNeil har en fot i Australien och en i Norrland. Och hon ser flera likheter när hon studerar lokalsamhällen och urfolk i de båda länderna.
– Det är intressant för det är så väldigt olika typer av situationer. Det är olika klimat, olika länder och olika lagar, säger hon.
Hon fortsätter:
– Sverige framhåller ofta att man är ett humanitärt land och att Sveriges urfolk har bättre hälsa än andra urfolk. Ändå tycker jag mig se att konsekvenserna av utvinningsindustrier vad gäller välmående är väldigt lika i både Sverige och Australien.
Tittar närmare på samhällen i Sápmi
Hon är knuten till centret för samisk forskning Várdduohar och har nu bestämt sig för att titta närmare på ett par samhällen i Sápmi; Lycksele och Kiruna.
Hon ska titta bland annat på effekterna men också de bakomliggande orsakerna till lateralt våld – till exempel mobbning och utfrysning inom grupperna.
– Det kan röra sig om utfrysning, mobbning. Det kan röra sig om fysiskt eller psykiskt våld eller hot om våld. Det kan röra sig om sabotage av egendom. Det är väldigt brett.
Forskningen ska presenteras om fyra år.
Vad är lateralt våld?
Såhär omskrivs det inomgruppsliga våldet i forskningens projektbeskrivning:
”Lateralt våld inträffar inom marginaliserade grupper där medlemmar slår mot varandra som ett resultat av förtryck. Begreppet beskriver hur fysiskt och psykiskologiskt våld riktas mot medlemmar inom den egna gruppen istället för mot förtryckaren och har bland annat använts för att förklara så kallat ”minority on minority violence”. Lateralt våld härrör från en komplex blandning av kulturell, historisk och social dynamik och inkluderar ett antal beteenden så som skvaller; svartsjuka; mobbning; skambeläggande; social utfrysning; familjefejder; organisationskonflikt; fysiskt våld; psykologiskt våld och hot om våld.”