Den så kallade Kallak-konflikten har pågått i åtta år. På ena sidan: miljörörelsen och rennäringen. På andra sidan: gruvnäringen.
Det var 2013 som det brittiska gruvbolaget Jokkmokk Iron Mines ansökte om en så kallad bearbetningskoncession för att få anlägga en gruva i Kallak utanför Jokkmokk. Länsstyrelsen i Norrbotten avslog ansökan, men ärendet har sedan dess överlämnats till regeringen.
Greta Thunberg ansluter i protesterna
Gruvbolaget Beowolf Mining, som äger Jokkmokk Iron Mines, har mötts av kraftiga protester inför provborrningar och under fredagen fick protesterna ny kraft då aktivisten Greta Thunberg anlände till Kallak med tre andra representanter från rörelsen Fridays for Future. Protesterna väntas pågå i två dagar i sträck.
– Sverige brukar vara mån om att framstå internationellt som ett land som tar täten för mänskliga rättigheter och i klimatpolitiken. Men det är snarare tvärtemot, säger Greta Thunberg till SVT Sápmi.
Regeringen menar att Sverige kommer att behöva mycket mineraler för att klara klimatmålen. Hur ser du på det?
– Det som man skulle göra i Kallak skulle inte vara det som bidrar främst till en så kallad grön omställning. Och man behöver inte vara ett geni för att inse att vi kan inte lösa klimatkrisen med samma synsätt som satte oss in i den. Att exploatera natur och människor genom kolonialism. Vi kan inte rädda naturen genom att förstöra. Jag vet att det är väldigt förenklat, men när det kommer till kritan så är det så, säger Greta Thunberg.
Littorin: Ska samexistera
SVT Sápmi har sökt gruvföretaget Beowulfs ordförande Sven-Otto Littorin. Han svarar via sms:
”Ibland kan det vara bra med lite perspektiv. Det låter ju ibland i debatten som att en gruva i Kallak skulle betyda döden för rennäringen och därmed för det samiska sättet att leva. Ska Sverige vara en gruvnation behöver vi gruvor. Ska vi ha järn till järn- och stålverk måste vi ha järnmalm. Och ska det bli jobb i Jokkmokk behövs en gruva. Den ska självklart samexistera med samebyar och renskötsel.”
Regeringsbeslut i mars
I juni 2021 sa Unesco att gruvan kan vara ett hot mot världsarvsområdet Laponia. De som kritiserar gruvplanerna menar, likt Unesco, att gruvan kan innebära stora skador för Laponiaområdet och för vattenkvaliteten. De lyfter också risker för rennäringen.
De som vill att gruvan ska byggas har lyft fram arbetstillfällen som en positiv effekt. Beowulf Mining har uppgett att etableringen av gruvan skulle ge 250 direkta jobb och 300 indirekta jobb i Jokkmokks kommun. Gruvan är tänkt att användas för att bryta järnmalm.
Ett regeringsbeslut om gruvan väntas komma i mars.
