Under förra året hade Sametinget på norsk sida totalt 20 möten med ministrar. I Finland låg motsvarande siffra på tio möten medan man i Sverige bara hade fyra möten. Det handlar om ministerkontakter inkluderat den återkommande så kallade myndighetsdialogen samt fördjupad myndighetsdialog.

– Ser man historiskt så är fyra faktiskt fler än många tidigare styrelser har fått träffa ministrar. I början på 2000-talet var det otroligt ovanligt, då var det bara något enstaka tillfälle, säger Sametingets styrelseordförande Håkan Jonsson och lägger till:

– Men vi träffar väldigt ofta också statssekreterarna, under föregående år var det nog minst en gång i månaden, och det har även varit tät telefonkontakt. De kontakterna är lika viktiga faktiskt.

Håkan Jonsson blir nästan förbluffad hur det ser ut i grannländerna Norge och Finland.

– Det är ändå naturligtvis för lite här, framförallt när man jämför med Norge som har 20 som är en otrolig siffra.

”Där är jag besviken”

Jonsson menar också att antalet möten inte är det primära, utan att vad som bestäms på dem man har är det väsentliga. Och där är han långtifrån nöjd.

– Det är klart det är viktigt att vi träffar ministrarna, det är de som tar många beslut som påverkar Sametinget. Men kvalitén är det viktiga, vad man får gjort på mötena och där är jag besviken. Vi har inte fått igenom nånting på mötena med ministrar.

Vad beror det på tror du att Sametinget på norsk sida har så många fler möten?

– Det är jättesvårt att svara på, jag tror de har en helt annan kultur mellan regeringen och Sametinget i Norge. Det räcker att se på Sametingets budget där, den är flera gånger större än den vi har. Man ser på samer på ett helt annat sätt där.

Om ni får fortsätta nästa mandatperiod, vad ska ni göra för att förbättra det här?

– Jag tror vi måste vara mycket tydligare och prioritera vad vi vill åstadkomma. Vi har varit tydliga med parlamentsbyggnaden, mer resurser till de samiska näringen men det har inte gett den frukt som vi förväntat oss, säger Håkan Jonsson.