I förra veckan stod det klart att Kiruna och Uppsala gör upp om att bli europeisk kulturhuvudstad 2029.

– Redan för fem år sedan när vi började med det här projektet så sa vi att det här är inget vi gör för att vi förtjänar att bli det utan för att vi faktiskt behöver det. Med den utgångspunkten har man väldigt många fler lager att titta på, säger Patric Kiraly, projektledare i Uppsala.

Så vad har Uppsala för fördel gentemot Kiruna gällande kulturen. Det är inget Kiraly vill prata särskilt mycket om i nuläget.

– Det är en frågan som vi har fått under ganska många år och mitt ärliga svar är att jag inte svarar på det. Det är för tidigt att svara på vad som faktiskt kommer att visas eller hända.

Samtidigt som man tävlar mot Kiruna så hyllar han också konkurrenten.

– Jag är en stor vän av Kirunas ansats och den ambition som finns. Vi följer Kirunas utveckling noggrant men Uppsala har jobbat med frågorna i över fem års tid och verkligen djupstuderat hur det här projektet har utvecklats. Vi märker att vi är relevanta och och tillför något för den europeiska dimensionen. Jag vet att vi är redo att ta nästa steg, säger Kiraly.

”Kiruna står sig väldigt bra”

Emilia Töyrä (S) är ordförande i kultur- och utbildningsnämnden i Kiruna.

– Kiruna har allt det som vi har i dag men också allt det som vi ser har potential att bli fram till 2029 och där pågår arbetet med att fokusera på vad som är unikt.

Och oavsett hur Kiruna gör kommer samisk kultur vara en viktig del valet mellan städerna, tror Töyrä.

– Det är något som verkligen är unikt och de stora kulturinstitutionerna som finns här är ju samiska och det är otroligt viktigt att få med det samiska som vi är präglade av i vårt vardagliga liv redan, säger Töyrä och skickar en passning till Uppsala.

– För oss blir det egentligen en fördel för att vi är unika i ett Sverigeperspektiv där Uppsala är bilden av Sverige tydligare medans vi är bilden av norr. Jag tror nog att Kiruna står sig väldigt bra mot Uppsala där.