Lars Stenberg, renägare från Västra Kikkejaur, var en av deltagarna. För honom är det viktigt att lyfta fram sin egen familjs erfarenheter av statens politik och vad det kom att medföra för skogssamerna. Nomadskolan är en mörk tid för Lars, det var då han själv fick erfara den uppdelning mellan skogssamer och fjällsamer som 1928-års rennäringslag gjorde.

– Vi var inte sedda som något folk, det förstår jag nu. Man konfiskerade lappskattelanden och kastade ut pappa i ingenmansland.

Granska statens politik mot samerna

Uppdraget som sanningskommissionen har är att granska den politik som staten har fört mot samerna och belysa dess konsekvenser. Ungefär hälften av samtalsträffarna har genomförts och det är olika frågor som kommer upp beroende på område, säger Marja Skum, utredningssekreterare. Samer utanför samiska kärnområdet pratar mycket om språk och identitetsfrågor och den rasism som tidigare generationer fick utstå.

– Och när man kommer hit till Sápmi, då handlar det mycket om interna konflikter mellan samer men också mellan samer och majoritetsbefolkningen och att det är ett hårt klimat just nu. Nomadskoleberättelser kommer också upp och den markfördelning som staten gjorde för 100 år sedan, säger Marja Skum.

Vittnesmålen grunden för uppdraget

För kommissionens arbete är det viktigt att så fort som möjligt få in berättelser och vittnesmål för att kunna analysera konsekvenserna av statens politik.

– Jag tror att det just nu är cirka 90 anmälningar för intervjuer och frekvensen har verkligen ökat. Förr eller senare kommer vi behöva sätta en gräns, säger Kerstin Calissendorff, fd HD-domare och ordförande för kommissionen.

– Jag har förhoppningar om att de ska kunna komma fram till alla oförrätter som staten har gjort mot oss alla samer. Staten har jagat oss med blåslampa hur länge som helst. Stiftat lagar och allt möjligt, säger Lars Stenberg.