Det är flera decennier sedan som Sametinget begärde att alla mänskliga samiska kvarlevor och föremål som ligger på museer och institutioner ska lämnas tillbaka. Sedan dess har flera återbegravningar skett, men än finns det kvar kvarlevor och föremål som behövs återbördas.

Men nu har Riksantikvarieämbetets andra del av rapporten kommit som ska underlätta återbördandet.

– Det vi har tagit fram i den här rapporten är olika insatser, dels sådana som redan finns men också fyra ytterligare, som skulle kunna bli dessa mekanismer, berättar Kicki Eldh, utredare på Riksantikvarieämbetet.

Fyra åtgärder

De här fyra åtgärderna är samordning, bidrag, en portal samt en samtalsplattform. Särskild vikt lägger de på samordning och inrättandet av bidrag.

– Den samordnande funktionen behövs för att få just en samlad plats för de här frågorna. Det vi också säger är ju den ekonomiska situationen och främst så lyfter vi det här med pågående arbeten med återbegravningar, att där behövs en insats för att få ett respektfullt och anständigt slut, säger Kicki Eldh.

”Respektfullt gentemot oss samer”

Som grund till rapporten ligger FN:s deklaration om urfolks rättigheter som Sverige antog 2007. Samma år som Sametinget begärde att alla samiska kvarlevor som finns på museer och institutioner ska lämnas tillbaka till det samiska folket.

Lars-Jonas Johansson som är ansvarig över kultur och repatrieringsfrågor i Sametinget ser positivt på rapporten och menar att den är respektfullt skriven gentemot samerna.

– Det här är nåt som handlar om vår samiska kultur och vårt kulturarv och då ska vi också ha möjlighet att påverka mera i detalj och jag ser att vi har möjlighet att göra det, säger Johansson.

”Staten och samerna ska komma överens”

Nu är det alltså upp till staten och samerna att komma överens om hur återlämnandena ska gå till. Sametinget har redan förberett frågan med ett förslag på en repatrieringsutredning.

– Den är tänkt mer på detaljnivå, säger Johansson.