I onsdags var samebyarna i södra Norrbotten samlade i Arjeplog för att diskutera ett nytt sätt att inventera järv genom DNA-prov.

– Jag är rädd att det blir extra jobb, att vi måste köra omkring och söka järvskit. Vi har inte tid med sånt, säger Mikael Kuhmunen, ordförande för Sirges sameby.

Otillfredsställande system

Sametinget och Naturvårdsverket har påbörjat ett arbete för att förbättra järvinventeringen i landet. Dagens system går ut på så kallad lyinventering, där man ska hitta järvlyan och den ska godkännas av Länsstyrelsens personal. Berörda samebyar får ersättning för de lyor som hittas i samebyns renbetesområde. Alexander Winiger är inventeringsansvarig för stora rovdjur i Norrbotten och han menar att det redan nu finns ett bra dataunderlag då man har testat att parallellt räkna järv både via DNA-prover och lyinventering.

– Lyinventering är inte riktigt längre anpassad till de klimatförändringar som vi alla upplever, i synnerhet i fjällvärlden. Därför sticker Norrbottens län ut om man jämför med andra län i Sverige, säger Alexander Winiger.

Nytt system diskuteras

Inga beslut är tagna och det är långt ifrån färdigt, säger Robert Ekblom, handläggare på Viltanalysenheten på Naturvårdsverket. Men förhoppningen från Naturvårdsverket är att inventeringsresultaten skulle bli bättre och jämnare över tid. Järvinventering görs gemensamt mellan Sverige och Norge, man använder sig av samma databas och metodik.

– På vintern söker man spår med skoter i områden där man tror och vet att det finns järv och när man kommer på ett järvspår följer man det till dess att man hittar ett DNA-prov och järven markerar relativt ofta med sekret och spillning. Sen tar man ett litet prov och skickar till vårt labb som analyserar provet, förklarar Robert Ekblom.

Finns det en rädsla från samebyarnas sida inför det nya inventeringssättet?

-Jag tror nog att alla blir lite oroliga när det kommer nya saker men det är bara att hoppas på att det kommer något gott ur det här, säger Mikael Kuhmunen.