Forskare har presenterat ny rapport om EU-direktiv. — Rasmus Kløcker Larsen, senior forskare vid SEI, berättar om nya studien om EU-direktiven och hur de kan påverka samebyarna. Foto: SVT/TT

Osäkert om nya EU-direktiv stärker skyddet för samebyar

Uppdaterad idag 08:53

Publicerad idag 06:30

2027 träder nya EU-direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i inom hållbarhetsområdet i kraft.

Men i en ny studie menar forskare att det fortfarande är oklart om de kommer stärka skyddet för samebyar.

– Om det faktiskt blir några förbättringar beror på regeringen och hur de väljer att införliva det nya direktivet, säger Rasmus Kløcker Larsen, senior forskare vid SEI.

Det pratas ofta om den så kallade gröna omställningen där kritiska mineraler är avgörande i förnybar energiteknik.

Samtidigt som de nya gruvorna på samernas marker ökar så får det negativa effekter på renskötsel, jakt och fiske som leder till ekonomiska, sociala och kulturella konsekvenser.

EU-direktiv

Det finns dock förhoppningar om att EU:s nya direktiv, som träder i kraft i mitten på 2027, och i korthet innebär att de stora företagen får ett större ansvar att åtgärda negativa effekter och att identifiera dessa i förväg, vilket inte sker i dag.

Osäkert om det skyddar samebyar

Forskare på Stockholms internationella miljöinstitut (SEI) konstaterar i en ny studie att det är osäkert om nya reglerna kan skydda samebyar på svensk sida från negativ påverkan av gruvdrift. Direktivet fastställer också hur ansvarsutkrävandet ska ske om företaget inte lyckas med detta.

– Det skulle bli en form för konsekvensanalys som vi inte vanligtvis ser när det gäller gruvetableringar på på samiska traditionella territorier på samebyars område i dag, säger Rasmus Kløcker Larsen, senior forskare, SEI.

Ett exempel som lyfts fram i studien där det nya direktivet kan få genomslag är Per Geijer-fyndigheten i Kiruna som ligger på Gabna samebys renbetesmarker och som är Europas största reserver av sällsynta jordartsmetaller.

Gabna sameby ser negativa effekter av gruvan utifrån att deras enda återstående flyttled mellan vinter- och sommarbetesmarker skulle kapas vilket kan äventyra hela samebyns framtid.

LKAB har däremot inte identifierat någon ”påverkan av betydelse” för rennäringen och har därför inte föreslagit några åtgärder för att mildra eller förhindra konsekvenserna i sin ansökan till Bergsstaten.

”Kan leda till status quo”

Det framkommer i studien att det finns många frågetecken och öppna tolkningar i det nya direktivet och att det är upp till varje medlemsstat att avgöra om och hur det ska implementeras. Man menar att det fortfarande finns många frågetecken hur riktlinjerna ska se ut i praktiken.

– Det nya direktivet kan leda till väsentlig förbättring men det kan också leda till status quo, säger Kløcker Larsen.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.