Samebyarna får rovdjursersättning för varje dokumenterad järvlya i deras område. Men myndigheterna har länge velat ändra systemet.
En järvinventering med DNA-prov tros vara mer rättssäker. Därför påbörjade Länsstyrelsen i Norrbotten ett pilotprojekt för att testa det här förra vintern.
”Plockade hundratal skitar”
Maskaure skogssameby var en av ett fåtal samebyar som nappade på att delta i projektet. I stället för den vanliga järvintenteringen, där de letade bevis för jävlyor, gick de därför förra vintern och plockade spillning i skogarna. Allt de hittade skickade de sedan till Länsstyrelsen för DNA-prov.
– Vi lade ned väldigt mycket tid och pengar och var ute ganska många personer för att plocka de här skitarna. Vi plockade ett hundratal skitar, säger Peter Larsson, ordförande i samebyn.
Under projektets gång hittade de, utöver spillningen, åtminstone en järvlya också. Men den ville inte Länsstyrelsen registrera då fokus helt och enbart låg på spillningen.
Sedan kom kallduschen. Även om inventeringen utgått från DNA-prover så visade sig ersättningen utgå från det gamla systemet. Så när samebyn skulle få sin rovdjursersättning så var den halverad jämfört med året innan. De hade helt enkelt inte kunnat visa upp några nya lyor – och fick då i stället ersättning utifrån ett genomsnitt av de tre föregående årens ersättning.
– Vi känner oss väldigt besvikna. Järvantalet har inte minskat, det har snarare ökat, säger Peter Larsson.
Sametinget: ”Hamnar i bakvattnet”
Sametinget ansvarar för utbetalningarna av ersättningarna. Oppositionen har riktat kritik mot styrelsen för att de inte har förnyat ersättningssystemet i tid. Men ansvariga på Sametinget menar att de inte kan göra något innan pilotprojektet är klart.
– Vi hamnar lite grann i bakvattnet, vi kan inte göra ett ersättningssystem bara för Norrbotten, det ska ju vara för hela renskötselområdet, säger Jan Rannerud, ordförande i Sametingets rennäringsnämnd.
Enligt honom har de ännu inte heller fått resultaten av den nya järvinventeringen från Länsstyrelsen.
SVT Sápmi har under de senaste veckorna försökt nå Länsstyrelsens rovdjursansvarige över både telefon och mejl. Men ingen har gått att nå.
– Vi har då inte råd att inventera järv något mer, så kan jag säga. Ingen sameby ska ju förlora på att vara en försökskanin, säger Peter Larsson.
