Siffror från EU:s klimatprogram Copernicus visar att september i år var den varmaste septembermånaden som någonsin har uppmätts och år 2023 blir det varmaste året.

Samtidigt som hela världen försöker ställa om och bli mer miljömedveten så försöker även samebyar och renägare göra detsamma. Jijnjevaerie sameby i Jämtland har försökt anpassa renskötseln till klimatförändringarna i 15 år.

– Vi har flyttleder sedan ur minnestider som renen skapat. Men skogsbruket och infrastrukturen har gjort hinder efter vägen och vi har varit tvungna att röja på vissa ställen efter flyttleden eller dra om sträckan för att kunna flytta renarna från bete till bete fossilfritt, säger Jijnjevaerie samebys ordförande Inger-Helene Gråik i 15 minuter från Sápmi.

”Nästan ett antiklimax”

Samtidigt har tolv samebyar genomfört klimatanpassningsplaner genom Sametinget.

– Då har man arbetat med att hitta sådant som är nödvändigt att göra i samebyn. Men när planeringen är klar saknas pengar för att genomföra det och då blir det nästan ett antiklimax, säger Anne Waalkeapää, samhällsplanerare.

Katarina Inga är forskare på Stockholm Environment Institute berättar att renskötare tvingas förhålla sig till klimatförändringarna.

– Det är en ständig anpassning som pågår där man får testa nya strategier ifall det funkar eller inte funka och anpassa sig efter det.

”En nyckelart”

Hon berättar också om vilken roll renen har i det arktiska ekosystemet.

– Renen är en nyckelart i ekosystemet vilket gör att andra växter är beroende av renen. Renen skapar luckor i marken genom sitt tramp vilket gör att mindre konkurrenskraftiga växter kan etablera sig där. Renen bidrar till den biologiska mångfalden men också till att bromsa klimatförändringarna.

Se veckans 15 minuter från Sápmi på lördag klockan 16:05 i SVT2. Eller på SVT Play.