Den 22 mars förra året beviljade dåvarande regeringen bearbetningskoncession till gruvplanerna i Gállok/Kallak utanför Jokkmokk. Beslutet kallades historiskt och gruvbolaget belades med en rad villkor.

Beslutet har sedan kritiserats av forskare, samebyar, miljörörelsen, Länsstyrelsen och FN eftersom en gruva skulle hota rennäringen, naturen i området och världsarvet Laponia.

”Skulle skäras i två delar”

Det överklagades av både Jåhkågasska tjiellde och Sirges sameby samt Naturskyddsföreningen. Under tisdag och onsdag ska det prövas i Högsta förvaltningsdomstolen.

– Samebyn skulle skäras av i två delar och det skulle hindra vår renskötsel och vi skulle inte kunna flytta varken öster eller västerut och det skulle även skära av den fria strövningen som är väldigt viktig för renskötseln, säger Jåhkågasskas ordförande Jon-Mikko Länta.

Skulle du kunna fortsätta om gruvan blir verklighet?

– Det tror jag inte och många skulle nog bli tvungna att sluta, säger Länta.

”Goda argument”

Jåhkågasska tjielldes juridiska ombud Camilla Wikland har ändå gott hopp om att domstolen ska döma i deras favör.

– Vi tycker att vi har väldigt goda argument till varför Högsta förvaltningsdomstolen ska upphäva det, säger Jåhkågasska tjielldes juridiska ombud Camilla Wikland.

Samebyn menar att dåvarande näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) var jävig när beslutet fattades, då han tidigare uttryckt att han vill ha flera gruvor.

– Det är särskilt viktigt att renskötarna får komma till tals och faktiskt berätta hur rennäringen bedrivs och berätta hur de kommer påverkas av en sådan här gruvetalering.

”Omfattande process”

Och oavsett vad domstolen väljer att fatta för beslut så lär kampen inte vara över.

– Om regeringens beslut fastställs så kommer det att inledas en miljöprövning som sker i mark- och miljödomstolen så det är en omfattande process vi har framför oss, säger Camilla Wikland.