Valdeltagandet i Sametingsvalet har vid i stort sett varje val legat på runt 60 procent.

Samtidigt är färre än 10 000 personer inskrivna i röstlängden. Det är en förhållandevis låg siffra då Sametinget själva uppskattar att det finns 20 – 40 000 samer på svensk sida.

Vill stoppa överklaganden

Sametingets styrelse menar att en förklaring till det är att det i dag går att överklaga röstlängden. Att den som är osäker på sin samiska identitet därför kanske inte vågar ansöka om möjligheten att delta i valet.

Därför föreslår de under veckans plenum att röstlängden i fortsättningen inte ska gå att överklaga och inte heller vara offentlig. Det här väcker motstånd inom oppositionen. Vilka som är inskrivna i röstlängderna har länge vållat debatt både på svensk, finsk och norsk sida.

Oppositionen kritisk

På senare tid har bland annat NRK Sápmi i journalistiska granskningar kunnat visa att flera personer i röstlängden på norsk sida inte uppfyller kriterierna. Experter har varnat för att Sametinget kan urholkas om personer utan kulturell tillhörighet är med och påverkar vad samernas högsta organ beslutar.

– Vi tänker opponera oss mot det att man ska ta bort möjligheten att överklaga personer som har sökt till röstlängden. Det är en fråga som måste utredas. Det här är en viktig fråga på det här mötet, säger Lars Miguel Utsi, Guovssonásti.

Styrelsen menar att ingen av de överklaganden som hittills har gjorts mot röstlängden på svensk har lett till att någon tagits bort. Enligt styrelsen går det därför att lita på att tidigare valnämnder gjort ett tillräckligt bra arbete och att ingen som inte uppfyller kriterierna är med.

Frågan väntas vara en av de sista punkterna under plenum i Sjädtavaellie/Sundsvall.