Sametinget invigdes 1993 av kungen, och inför invigningen i Kiruna hungerstrejkade tre personer mot att staten släppt småviltsjakten fri i fjällvärlden. Tidigare hade samerna haft rätten att upplåta jakt där.
Både kung och ministrar
Vid både 10- och 20-årsjubileerna har ministrar deltagit i firandet. När de 20 åren uppmärksammades kom även kungen på återbesök. Vid 25-årsjubileet i Storforsen firades det med konsert och galamiddag för cirka 150 inbjudna gäster.
Men när de 30 åren ska firas i samband med plenum i Åre i november, så blir det inget digert festprogram.
Visst kommer jubileet att uppmärksammas, men inte i den omfattning som styrelseordföranden Håkan Jonsson önskat sig. Ekonomin – den sämsta i Sametingets historia, enligt honom – gör att styrelsen får hålla i slantarna.
”Ett lågbudgetfirande”
– Vi ska ha någon form av fest i alla fall. Det är viktigt att markera Sametingets 30 år, inte minst så att vi vid det firandet kan informera om vad Sametinget är. Det finns en stor okunskap hos de flesta svenskar.
Men ekonomin tillåter inga större utsvävningar. Håkan Jonsson kallar det ett lågbudgetfirande.
Hur kommer man runtom i Sápmi att märka att det är födelsedag?
– Det gör man om man kommer till Åre, där alla är välkomna att delta i plenumsförhandlingarna. I övrigt kommer det inte att märkas på något sätt, tyvärr, säger Håkan Jonsson.
”Klokt av styrelsen”
Inom oppositionen har man förståelse för att 30-årsfirandet bantas.
– Det hade inte varit bekvämt för oss att gå in i något flådigt firande, när vi vet att kansliet har stora uppgifter att hantera och inte har folk. Så det är nog helt okej och klokt av styrelsen att göra en lågbudgetvariant av 30-årsfirandet, säger Marianne Gråik, Samelandspartiet.
Ni hade inte gjort annorlunda om ni varit i majoritet?
– Förmodligen inte.