I april släppte Brå för första gången en rapport om hatbrott mot samer där drabbade delade med sig av skrämmande minnen och upplevelser.
Rapporten fick stor spridning och renskötaren Sara Skum berättade för SVT Sápmi att hon hoppas att det i framtiden ska bli ökat straffvärde för hatbrott.
Samtidigt har frågan om hatbrott också blivit aktuell i EU och Europaparlamentet har antagit en uppmaning till medlemsländerna att bredare inkludera hatpropaganda och hatbrott på EU:s lista över brottsliga handlingar.
Bland annat pekas Tech-jättarna och deras algoritmer ut som något som behöver regleras.
– Här behöver vi starka lagstiftningar och vi måste göra mer. Vi har föreslaget när det gäller sociala medier att vi behöver förstärka lagstiftningen så att vi vet att det finns en riktig person bakom ett fakekonto, så att man helt enkelt inte kan låta hatet flöda, utan att det finns någon som iscensätter det, säger Heléne Fritzon (S).
Tidöpartierna inte överens
Men hur arbetet ska gå till råder det oenighet mellan partierna. Sverigedemokraterna är tydliga med att deras inställning är att straffrätten ska regleras nationellt medan Kristdemokraterna, Moderaterna och Liberalerna står för en reglering inom EU, där varje medlemsstat är skyldig att följa EU-rätt.
– Vi tycker att det här borde bli ett EU-brott. Jag tycker det är viktigt, det handlar om att slå vakt om den frihet som ska gälla för alla i Europa. Vi har tyvärr stora problem med hat och hot och inte sällan riktat mot just minoriteter, säger Tomas Tobé (M).
– Vi tycker det är en dålig idé att föra upp hatbrott på EU-nivå, det är dåligt definierat vad hatbrott ska innefatta och vi tycker när det gäller straffrätt att det är en nationell fråga, EU ska inte ha något med det att göra, säger Charlie Weimers (SD).
Se vad alla partierna tycker i videospellistan nedan: