I somras godkände EU restaureringslagen som innebär att EU-länderna måste återställa minst 30 procent av de livsmiljöer som är i dåligt skick senast fram till 2030.

– För Sápmi innebär det att återställa degraderade ekosystem. Det innebär skogar, våtmarker och andra viktiga livsmiljöer. Det kan innebära att man måste ta bort trädarter som inte hör hit som till exempel contorta som är ett ganska utbrett problem. Och även andra åtgärder som att röja igenvuxna betesmarker, säger Karin Nutti Pilflykt, skogsrådgivare Samerådet, i veckans 15 minuter från Sápmi.

Ny forskning i skogen

Genom ett samarbete mellan Luokta-Mávas sameby och Sveaskog så undersöker forskare vid Umeå universitet nu metoder för att återställa lavmarkerna. Forskningen genomförs i liknande skogar men med olika strategier.

– Vi anpassar gallringen till lavförhållanden eller så använder vi en jämn fördelning av träden. Då ser vi ifall laven växer bättre där vi gallrat ståndortsanpassat, säger Tim Horstkotte, forskare vid universitetet.

Ett stort problem för renägare är också täta skogar. Skogar som har kalhuggits och sedan växt igen så att laven dör.

– Renarna verkar undvika de här riktigt täta ungskogarna. Jag funderar på ibland på om det kan vara att de har så dålig uppsikt. Att det är så tätt. Renen vill ju gärna ha uppsikt över faror som rovdjur, säger Brita Stina Sjaggo från Luokta-Mávas sameby.

– Förtätningen är ju verkligen vår generations stora svårighet när det gäller renbete, säger Anna-Maria Fejllström.

”Krävs nytänkande”

Rennäringen har länge hävdat att samverkan med skogsbruket inte fungerar, så vad krävs då för att lösa situationen?

– Det krävs nog väldigt mycket nytänkande och en konkret dialog mellan skogsbruket och samebyar om hur man ska lösa situationen, säger Malin Brännström, chef på Silvermuseet i Arjeplog.

Se veckans 15 minuter från Sápmi på lördag klockan 16:05 i SVT2. Eller när som helst på SVT Play.