Tigran Feiler om det ökade våldet mot urfolken.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
I klippet: SVT:s Latinamerikakorrespondent Tigran Feiler svarar på tre frågor om hur urfolken påverkas av drogkartellerna i Central- och Sydamerika. Foto: SVT/TT

Urfolk får medborgarlön – för att stoppa kriminaliteten

Publicerad

Urfolk i Sydamerika erbjuds nu medborgarlön.

Det ska enligt planen hjälpa urfolken – men också minska kriminaliteten och rädda regnskogen.

– Att ge dem ekonomiskt stöd ger dem möjlighet att leva mer hållbart, säger Isabel Felandro, från Cool earth till The Guardian.

Drogkarteller letar sig allt mer till avlägsna skogar i Syd- och Centralamerika för att undvika rättsväsendet. Det innebär att urfolken i områdena tvingas bort från sina områden – eller tvingas samarbeta med kriminella.

Men det finns också de som aktivt väljer att bli kriminella. Isabel Felandro är internationell programchef för Cool earth. Hon konstaterar att fattigdomen bland urfolken är en stor bidragande orsak till illegal avskogning, illegala gruvor och drogkarteller.

– När människor är i akut behov och vill ta sina barn till sjukvård eller till skolan, så leder dessa fattigdomscykler ibland till att de tar på sig roller i de illegala aktiviteterna, eller att de säljer sin mark eller låter sina träd huggas ner, säger hon till The Guardian.

Erbjuder medborgarlön

Därför har organisationen nu startat ett basinkomstprojekt. En basinkomst, eller medborgarlön som det också kallas, är tänkt att ska lyfta urfolken ur fattigdomen. Men också att på så sätt skydda skogen och skapa motståndskraft mot klimatförändringarna.

Cool earth drivs av de två kvinnligt ledda urfolksorganisationerna National organization of Andean and Amazonian indigenous women of Peru och Organization for indigenous women of the Central Selva of Peru.

188 personer, från urfolken Asháninka och Yánesha i Peru, får nu en basinkomst på motsvarande 27 kronor om dagen, eller 740 kronor i månaden.

– Det finns andra basinkomstinitiativ runt om i världen men de flesta är inriktade på humanitära eller sociala frågor. I de samhällen vi arbetar med är deras verksamhet väldigt kopplad till skydd av skogen, säger Isabel Felandro, internationell programchef för Cool earth .

Har redan gett resultat

Pilotprojektet startade i november förra året och ska hålla på i två år för att sedan utvärderas. Men man hoppas kunna fortsätta och skapa liknande projekt världen över.

Det finns inga krav på vad pengarna ska användas till utan mottagarna är fria att göra vad de vill med dem. Men redan nu kan man, enligt Felandro, se att pengarna gör skillnad där många använder de för att täcka grundläggande behov som mat, sjukvård eller att skicka sina barn till skolan.

– Färre familjer upplever ekonomisk stress. På grund av fattigdom var de tvungna att prioritera andra saker. Men nu kan de göra fler bevarandeaktiviteter och återställa regnskogen, säger Isabel Felandro.

Män från urfolket Ashaninka i Peru som 2023 beväpnade sig för att blockera en väg under en protest efter att en av folkets ledare mördats efter att han kämpat mot drogkartellerna i området. Foto: Franklin Briceno

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.