Den andra måndagen i oktober firas Columbus Day (Columbusdagen) i USA till minne av Christofer Columbus landstigning i San Salvador den 12 oktober 1492.
Samma dag firas även Indigenous People's Day (Ursprungsbefolkningens dag) som är en högtid som firar och hedrar ursprungsbefolkningar och deras historia och kultur.
Den senare kom till som en reaktion mot Columbus Day. Urfolksrepresentanter började på 1990-talet peka på problem med att fira landstigningen. De menar att dagen hyllar kolonialismen och folkmordet på ursprungsbefolkningen.
Kritiseras för att stötta urfolk
Dagarna har varit omstridda politiskt och det har de blivit nu igen med bara några veckor kvar till valet mellan de två presidentkandidaterna Donald Trump och Kamala Harris.
Anledningen är att Harris för fem år sedan, när hon talade till väljare i New Hampshire, sa ”räkna med mitt stöd” om att byta namn på Columbus Day till Indigenous People's Day.
Och i samband med att dagarna firades i måndags tog Trump-kampanjen upp hennes gamla uttalande.
– Harris vill inte bara höja skatterna och avfinansiera polisen – hon vill också upphäva amerikanska traditioner som Columbus Day, sa Trumps talesperson Karoline Leavitt i ett uttalande till Fox News och fortsätter:
– President Trump kommer att se till att Christopher Columbus stora arv hedras och skydda denna högtid från radikala vänsteranhängare som vill radera vår nations historia som Kamala Harris.
Även delstaterna splittrade
2021 blev president Biden den första presidenten i USA som formellt erkände Indigenous People's Day. Även delstaterna i landet har tagit olika tillvägagångssätt för hur dagen ska firas.
Vissa delstater som Maine, New Mexico och Vermont har bytt namn på den till Indigenous People's Day medan andra bara kallar den Columbus Day och vissa delstater, som Nebraska eller Pennsylvania, firar båda.
Flera amerikanska medier har sökt Kamala Harris-kampanjen för en kommentar om högtidsdagarna och Trump-kampanjens utspel men hon har inte velat kommentera.