Manifestation under klimatförhandlingarna i Bonn 2017 Foto: SVT

Urfolksinflytande i FN:s klimatarbete – oro och förväntan inför Glasgowmötet

Uppdaterad
Publicerad

Arbetet med FN-plattformen, Plattformen för urfolk och lokala samhällen, fortsätter. Flera beslut ska tas på klimattoppmötet i Glasgow, och många kräver nu krafttag för att plattformen ska leda till ett reellt urfolksinflytande.

Se Matilda Månsson, jurist på Sametinget, berätta om ripstegen i FN-arbetet i klippet ovan.

Tanken med plattformen är att den ska ge urfolken över hela världen bättre möjlighet att påverka och lyfta frågor till FN:s klimatförhandlingar.

Att få till en sådan plattform står med i Parisavtalet, men det dröjde till Polen 2018 innan man beslutade att tillsätta en arbetsgrupp.

Kritik mot plattformen har handlat om att det tar tid och det finns en oro att det blir en pappershög för urfolken. Många vill nu se att det tas beslut i Glasgow som leder till reellt urfolksinflytande i FN-systemen.

– Det är fortsatt stora kliv kvar, plattformen är påbörjad och måste inrättas. Det måste till ordentliga system för att bättre kunna påverka i de stora förhandlingsprocesserna än vad man kunnat nu den första tiden, säger Gunn-Britt Retter, avdelningschef Miljö och Arktis, Samerådet.

Idag har den konstituerande arbetsgruppen för plattformen lika många urfolksrepresentanter som representanter från staterna. Men det kan ändras i Glasgow. Ett förslag är att ta in representanter för lokala samhällen.

– Och då har det höjts röster om att det ska till fler företrädare för staterna. Då tappar man den här jämvikten som är unik i FN-sammanhang, säger Matilda Månsson, jurist på Sametinget.

Det har länge varit en diskussion vad som menas med begreppet lokala samhällen.

– Att man alltid klumpar ihop urfolk med lokala samhällen utan att riktigt veta vilka man menar med det begreppet är problematiskt, men det blir också ett sätt att urvattna urfolks särskilda status och de särskilda rättigheter som erkänns för urfolk. Det skulle vara oroväckande om man gick åt det hållet, anser vi, säger Matilda Månsson, jurist Sametinget.

Förutom arbetsgruppens sammansättning ska det beslutas om en ny arbetsplan för de tre kommande åren.

– Att på det här mötet ta fram en ny arbetsplan för hur man ska fortsätta jobba med det här handlar egentligen om att komma framåt, att genomföra ytterligare aktiviteter som ska stärka urfolks deltagande och att samtidigt säkerställa att de klimatåtgärder vi vidtar inte påverkar urfolks rättigheter på ett negativt sätt.

Se mer av Gunn-Britt Retter och Matilda Månsson i lördagens 15 minuter från Sápmi, med fokus på Glasgow-mötet och FN:s klimatförhandlingar.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.