Årets vinter kommer och går. I norra Sverige bjuder decembervädret på plusgrader, öppna vattendrag och osäkra snöförhållanden. Tomas Marsja, ordförande Girjas sameby, börjar få nog.
– Det här börjar bli för mycket, det är var och varannan höst nu och det är samma visa. För tio till femton år sedan så kunde det vara en enstaka dag, men nu börjar det redan i oktober att det isar och tinar och isar igen.
Marsja har kämpat med att styra renarna österut under hösten, och han är rädd för att de kan börja röra sig på norska gränsen igen. Han menar att de långa vandringarna fram och tillbaka tar hårt på djuren och att veckans regnväder kan skapa låsningar i marken.
– Om regnet faller så blir det som en skridskobana längs alla sluttningar.
”En orolig känsla i kroppen”
Årets höstväder är något som är alltmer vanligt förekommande. Snön faller allt tidigare på säsongen för att sedan bli till is på marken.
Gunhild ”Ninis” Rosqvist är professor i geografi vid Stockholms universitet. Hon driver ett forskningsprojekt tillsammans med Erik Kjellström, professor i klimatologi, om behovet av klimatkonsekvensanalyser för renskötselområden. Och hon vittnar om årets oförutsägbara väderförhållanden.
– Förra vintern kom snön tidigt, och skogen där renarna skulle vara hade fryst. Så de blev kvar högt uppe på fjället i de alpina områdena där vi vet att det finns väldigt lite mat.
Enligt Rosqvist blir de hårda vintrarna allt mer påtagliga.
– 2024 var ytterligare ett år där jag har en orolig känsla i kroppen. Jag tror att vi som har forskat på klimatet tänkte att det skulle dröja lite längre innan det skulle få så stora effekter men det händer här och nu.
Behov av nya arbetssätt
Djurens beteendemönster blir en tydlig indikator på det förändrande klimatet och Tomas Marsja anser att djuren behöver mer hjälp för att klara av det hårda klimatet.
– De pratar om omställning och sånt men innan det har kommit igång så är det renen som får ta den här skiten och vi måste hjälpa dem. Renen är ett superdjur men de klarar inte allt.
Han ser även behov för konsekvensanalyser och förändrade arbetssätt.
– Vi måste få flexibla betesstrategier och anpassa betesområden utifrån vädermönster.
I nästa del av serien om klimatförändringar i Sápmi berättar vi varför Nordkalotten är så viktig för vår väg ut från ökad klimatpåverkan.
