Projektet som presenterades på tisdagen är ett samarbete mellan Stockholm Environment Institute, Luleå tekniska universitet, Svenska Samernas Riksförbund och Sametinget.

– Jag hoppas att den ska bli använd av myndigheterna, att kunskaperna hos myndigheterna ökar men även hos andra aktörer. Jag hoppas även att samebyarna ser materialet som användbart, säger Katarina Inga, forskare Stockholm Environment Institute.

”Det saknas kunskap”

I dag står vattenkraften för cirka 45 procent av Sveriges totala elproduktion och är en viktig förnyelsebar energikälla för att nå klimatmålen. Cirka 80 procent av vattenkraften produceras på traditionella samiska marker.

Forskning visar att under vattenkraftsutbyggnaden under 1900-talets första hälft förbisågs påverkan på samer och deras rättigheter till land- och vattenresurser, vilket påverkat förtroendet mellan dem och ansvariga myndigheter.

– Utmaningarna som vi såg i början var att det saknas kunskap om hur vattenkraften har påverkat och fortfarande påverkar renskötseln. Därför såg vi ett behov av att ta fram ett sådant material som kan förklara det. Sedan i vägledningarna på nationell nivå från myndighetshåll så såg vi också att det saknas tydlighet kring hur samiska rättigheter ska hanteras i omprövningsprocessen, säger Inga.

Domstol ska göra omprövning

Från 2019 gäller nya regler för svensk vattenkraft som ska säkerställa att moderna miljövillkor uppfylls i vattenkraftverkens tillstånd. Därför ska Mark- och miljödomstolarna genomföra en omprövning av vattenkraftens miljötillstånd.

– I och med omprövningen av vattenkraften ser vi en uppenbar risk att gamla misstag kan upprepas, vilket skulle få ytterligare konsekvenser för den samiska kulturen. Därför är det viktigt att nu arbeta för att så inte sker och säkerställa att de samiska rättigheterna respekteras, säger Jenny Wik Karlsson, förbundsjurist på SSR.