För elever som inte är behöriga till något av de nationella programmen finns fem introduktionsprogram på gymnasiet. Syftet är att de ska läsa upp till tillräcklig behörighet eller ha möjlighet att skaffa ett arbete. Ett av introduktionsprogrammen, språkintroduktion, riktar sig till nyanlända elever. I kommuner med stor andel nyanlända i år 1 i gymnasiet kan det påverka andelen stort. Foto: SVT

Barn till lågutbildade riskerar slås ur skolan

Uppdaterad
Publicerad

Skolan lyckas inte kompensera skillnader i social bakgrund. Bara 5 procent av de med mest högutbildade föräldrar går introduktionsprogram på gymnasiet, medan det är hela 31 procent bland de med lägst utbildade föräldrar som går där.

Skolan har i uppdrag att kompensera för skillnader i förutsättningar mellan olika elever att nå målen i läroplaner och kursplaner, bland annat vad gäller skillnader i social bakgrund. Det regleras bland annat i läroplanen för grundskolan.

Ändå avgör föräldrarnas utbildningsnivå, och därmed graden av studievana i hemmet, i stor utsträckning om eleverna tar sig in på ett nationellt program eller får läsa på något av introduktionsprogrammen när de börjar gymnasiet.

Fokus skola – #dinröst

Totalt går 18 procent av gymnasieeleverna i år 1 på något av gymnasieskolans fem introduktionsprogram, som är det alternativ som finns för elever som saknar gymnasiebehörighet. Av dem utgörs 6 procentenheter av nyanlända elever som går språkintroduktionsprogrammet.

Även om man bortser från dessa elever, som har språkliga hinder att ta sig över, ser vi att elevernas bakgrund i hög grad avgör om de kommer in på ett nationellt program eller inte.

Stora skillnader

Hela 31 procent av elever vars föräldrar som högst har förgymnasial utbildning går något av introduktionsprogrammen, utöver språkintroduktion (se diagram här intill).

Bland de som har föräldrar som gått gymnasiet men inte högskola är andelen hälften så stor – 15 procent.

Ser man till elever med högutbildade föräldrar är andelen betydligt mindre. Åtta procent av eleverna med föräldrar som har kort eftergymnasial utbildning och fem procent av de med mest högutbildade föräldrar (minst tre års studier på högskola) går på introduktionsprogram i år 1 på gymnasiet.

Kommun för kommun

Det finns stora regionala variationer i hur stor andel av gymnasieeleverna som går på introduktionsprogram.

Utforska vår interaktiva karta och ta reda på hur det ser ut i din kommun.

Vad är introduktionsprogram?

För elever som inte är behöriga till något av de nationella programmen finns fem introduktionsprogram på gymnasiet. Syftet är att de ska läsa upp till tillräcklig behörighet eller ha möjlighet att skaffa ett arbete.

Det finns fem olika introduktionsprogram:

  • Preparandutbildning ska ge motiverade elever behörighet till ett yrkesprogram eller till ett högskoleförberedande program. Utbildningen är öppen även för elever som är behöriga, men inte till ett visst högskoleförberedande program.
  • Programinriktat individuellt val är en utbildning som ska leda till antagning på ett nationellt yrkesprogram.
  • Yrkesintroduktion innebär en yrkesinriktad utbildning som kan leda antingen till arbete eller till studier på ett yrkesprogram.
  • Individuellt alternativ är en utbildning som utformas utifrån en enskild elevs behov. Grundskolekurser, gymnasiekurser och praktiska inslag kan förekomma. Individuellt alternativ ska leda vidare till yrkesintroduktion, annan utbildning eller arbetsmarknaden.
  • Språkintroduktion riktar sig till nyanlända ungdomar och fokuserar på svenska språket. Målet är att eleverna ska kunna gå vidare till något annat program i gymnasieskolan, eller annan utbildning.

Källa: Skolverket

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Fokus skola – #dinröst

Mer i ämnet