Det är snickeri på schemat på Enskede gårds gymnasium, en skola som specialiserat sig på de ungdomar som inte kommer in på ett vanligt gymnasieprogram utan är hänvisade till de fem olika introduktionsprogram som finns.

– Jag skolkade mycket i nian, säger Mikaela Moscoso Lara, som inte trivdes i grundskolan. Men nu tycker hon att hon får den hjälp hon behöver och går till skolan varje dag.

”Elevens bakgrund ska inte styra”

Det är numera väl känt att föräldrarnas utbildningsnivå har stor betydelse för hur det går för barnen i skolan. Det är särskilt tydligt på den här elevgruppen. Av de elever som har föräldrar som bara har gått grundskola är det bara drygt hälften som har behörighet till gymnasiet.

– Det är ju inte elevernas bakgrund som ska avgöra deras resultat. Det är ju eleven vi jobbar med, inte deras föräldrar, säger Kennet Gonzalez, som är yrkeslärare på Enskede gårds gymnasium.

Totalt går 18 procent av gymnasieeleverna i år 1 på något av gymnasieskolans fem introduktionsprogram, som är det alternativ som finns för elever som saknar gymnasiebehörighet. Det är elevernas bakgrund som i hög grad avgör om de kommer in på ett nationellt program eller inte.

Hela 31 procent av elever vars föräldrar som högst har förgymnasial utbildning går något av introduktionsprogrammen, utöver de 6 procentenheter av nyanlända elever som går språkintroduktionsprogrammet.

Bland de som har föräldrar som gått gymnasiet men inte högskola är andelen hälften så stor – 15 procent.