Efter en omprövning av sekretesslagstiftningen har SCB bestämt sig för att inte längre lämna ut uppgifter om friskolor. Det kan handla om uppgifter som elevernas betyg, hur många som går ut, och hur detta förhåller sig till elevsammansättningen på skolan. Uppgifter som alltså kan vara vägledande för de familjer som vill välja skola åt sina barn. Eftersom detta kan påverka skolföretagens ekonomi kan det vara skadligt att lämna ut uppgifterna – och då omfattas de av SCB:s statistiksekretess, resonerar myndigheten.
Jonas Vlachos: ”Det blir ett skolmarknadens moment 22”
Jonas Vlachos är professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och har länge forskat på den svenska skolan, och debatterar ofta skolfrågor. Han kallar SCB:s resonemang ”intressant”.
- Det blir ett skolmarknadens moment 22 – i och med att vi har en skolmarknad kan vi inte offentliggöra uppgifterna. Men vän av skolmarknad säger att vi måste offentliggöra dem eftersom vi har en skolmarknad. SCB:s resonemang är inte orimligt – uppgifterna är konkurrenspåverkande – men däremot kan man ju tycka att resultatet blir absurt, säger Jonas Vlachos.
Riskerar att omkullkasta skolutredning: ”Väldigt stort”
Han sitter själv med i en utredning om en mer likvärdig skola under särskilde utredaren Björn Åstrand, och säger att SCB:s beslut kan komma att omkullkasta flera av de resonemang som förts i utredningen.
– Vi har naturligtvis funderat på frågor om vilken information som behövs och hur den ska tillhandahållas till skolväljande familjer. Om den här domen står sig måste vi kanske tänka om. Om det visar sig vara förbjudet att tillhandahålla uppgifter om fristående skolor faller en hel del av våra resonemang – eller kan inte tillämpas på fristående skolor. Så det här är väldigt stort, säger Jonas Vlachos.
SCB:s beslut är såpass radikalt att det reser frågan om det ens går att ha företag som huvudmän för skolor i Sverige, anser han.
– Om centrala uppgifter om skolor anses strida mot lagstiftning om affärshemligheter måste man ställa sig frågan om det ens går att ha företag som skolhuvudmän. Den frågan måste man ställa sig, och det är en djup politisk fråga som inte jag kan svara på, men det är där man hamnar, säger Jonas Vlachos.