Mer än var tionde manlige elitidrottare i de högsta serierna inom fotboll, ishockey, innebandy och basket är ”problemspelare” när det gäller spel om pengar. Det är mer än dubbelt jämfört med befolkningen i stort, visar studien ”Spel i sportens värld” som nyligen gjordes av Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska Institutet i samarbete med Riksidrottsförbundet och Folkhälsomyndigheten.
Och just spelmissbruk är något som ökar risken för att bli en måltavla för matchfixare, konstateras i en rapport från Brottsförebyggande rådet. Även Svenska spel menar att detta är ett stort problem som kan kopplas till läggmatcher.
Gäng fixar läggmatcher
SVT Nyheters granskning visar att gängkriminella tvättar och omsätter drog- och vapenpengar genom att organisera läggmatcher. Fyra misstänkta matchfixningar, varav två i allsvenskan, utreds av polisen.
– Kriminella som håller på med matchfixning vill ofta också ofta låna ut pengar. Har man då fått ekonomiska konsekvenser på grund av sitt beroende så hittar man sätt att låna pengar – och då kan man bli pressad, säger Zenita Strandänger, hållbarhetschef på Svenska spel och ansvarig för frågor rörande spelmissbruk.
HÄR kan du läsa intervjun med Örebrostjärnan Nordin Gerzic
De organiserade gängen kan lösa spelarnas problem mot gentjänster.
– De kan fråga om vi vill att du ser till att du får ett gult kort inom tre minuter eller ser till att få första hörnan, då får du 10.000 av oss, säger Zenita Strandänger.
Vanligast i herrfotbollen
Maria Vinberg är en av författarna till studien ”Spel om pengar inom idrotten”. Totalt 1.438 elitidrottare och 401 ledare inom fotboll, ishockey, innebandy och basket har svarat på en enkät om sina spelvanor. Drygt hälften är manliga elitidrottare.
Även om svarsfrekvensen är ganska låg, har rapportförfattarna fått intressanta indikatorer som även stöds av internationell forskning. Det här är den första studien som bara rör svenska idrottare.
Mest utmärkande är att manliga elitidrottare – i synnerhet fotbollsspelare – har större spelproblem än andra idrottare. 12 procent av de manliga fotbollsspelarna, alltså mer än en spelare i varje startelva, uppger att de har spelmissbruk. Problemet är lika vanligt inom ishockey och innebandy, men inte inom basket. Förklaringen antas bero på att tidigare matchfixningsskandaler lett till att man ”städat upp” inom sporten, enligt Maria Vinberg. Dessutom uppvisar 13 procent viss risk för att hamna i spelberoende. Motsvarande siffra bland hela befolkningen är 6 procent.
Idrottarna spelar på egna matcher
Var tredje elitidrottare upplever att de uppmuntras av spelindustrin att satsa pengar.
– Du har en ständig närvaro av spelindustrin omkring dig. Du vet att du är ett spelobjekt. Du vet att andra satsar på dig. Så tröskeln för att spela själv är ganska liten jämfört med om man verkar i en miljö där spel inte förekommer, säger Maria Vinberg.
Fem av hundra manliga idrottare säger även att de spelat på sina egna matcher.
Men bland kvinnliga idrottare är det utmärkande att mindre än en procent säger att de har spelproblem. I övriga befolkningen i åldern 18–40 år, är det 1 procent kvinnor som har spelmissbruk.
Kvinnorna spelar mindre om pengar
– Det går inte att säga att spel om pengar är ett problem som är vanlig inom idrotten, för det är bara vanligt i den manliga idrottsvärlden, säger Maria Vinberg.
Vad skillnaden mellan könen beror på kräver uppföljande analyser, menar Vinberg.
Det statliga spelbolaget Svenska spel hade närmare nio miljarder kronor i spelintäkter förra året och gjorde en vinst på 4,8 miljarder kronor. Enligt Statens folkhälsoinstitut är cirka 2 procent av befolkningen spelberoende.
– I bästa av världar hade spel kanske varit förbjudet. Men nu är det inte så och då gäller det att man har det i kontrollerad form, precis som Svenska spel har, och att jobba för att förebygga spelproblem, säger Zenita Strandänger.
Har du tips om matchfixning? Mejla reportern diamant.salihu@svt.se