• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Stena Impero är svenskägt men seglade under brittisk flagg. Foto: Hasan Shirvani/AP

Svenskflaggade fartyg kan bli fler efter beslagtagna Stena Impero

Uppdaterad
Publicerad

Svenskägda Stena Impero seglade under brittisk flagg när det beslagtogs av Iran i Hormuzsundet för drygt två veckor sedan. Experter tror att händelsen kan få fler svenska rederier att svenskflagga sina fartyg.

Den 19 juli bordades svenskägda Stena Impero av iranska styrkor och fördes, med dess besättning, till iranskt farvatten. Orsaken var, enligt Iran, bland annat att fartyget kolliderat med en annan båt och därefter ignorerat flera anrop. Storbritannien, däremot, menar att det var en hämndaktion. Ett iranskt fartyg hade innan dess beslagtagits av brittiska marinsoldater efter misstankar om att det var på väg till Syrien med olja Något som strider mot EU:s sanktioner.

Frågan är om Stena Impero hade blivit beslagtaget om det varit svenskflaggat, det vill säga registrerat i Sverige. 

-Är det inte ett brott, utan det finns en annan anledning till Irans agerande så kan man väl i alla fall dra slutsatsen att brittisk flagg knappast har varit en fördel i det fallet, säger Svensk Sjöfarts vd Rikard Engström.

Billigare med utlandsflagg

Idag är det endast runt 100 svenskägda handelsfartyg som seglar med svensk flagg och uppemot 275 stycken är utlandsflaggade. De fartygen seglar under andra länders flagg som till exempel Panama, Liberia, Danmark och Storbritannien – länder som har andra regelverk och är billigare för rederierna.

-Man väljer att flagga utifrån en rad olika ekonomiska parametrar, men också andra parametrar. Det handlar om vilka avgifter man möter, hur man kan finansiera fartygen och vilka villkor man har för besättning ombord, säger Rickard Engström.

Mellan åren 2001 och 2016 minskade den svenska handelsflottan drastiskt. Från 254 svenskflaggade fartyg till 89 stycken.

De senaste åren har dock de svenska rederierna börjat svenskflagga igen, till stor del tack vare tonnageskatten som baseras på fartygets storlek, säger Rikard Engström.

Fler kan välja blågul flagg

Nu tror experter som SVT har pratat med att händelsen i Hormuzsundet kan få än fler att sätta blågul flagg på sina fartyg.

– Jag tror att man gärna står utanför konflikter. Vi har ju vissa områden i världen som är politiskt känsliga och då kan det vara bra att ha ett fartyg som går under radarn lite grann, säger Johan Woxenius professor i sjöfartslogistik vid Göteborgs universitet.

Svensk Sjöfarts vd Rikard Engström tror däremot inte att händelsen kommer leda till en anstormning av svenskflaggade fartyg. 

-Det kan vara droppen som får bägaren att rinna över förstås, men jag tror inte att vi kommer att se någon större effekt av detta, säger Rikard Engström.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.