I juli presenterade Folkhälsomyndigheten tre scenarier inför en möjlig andra våg av covid-19.
Scenario 0 var att smittan skulle fortsätta på en låg nivå, scenario 1 var ojämn spridning med en topp tidigt under hösten, och scenario 2 en jämn, medelhög nivå av smitta.
– När man beräknar gör man ett antal antaganden och vi har varit ganska konservativa. Antagligen blir utvecklingen betydligt bättre, sa statsepidemiolog Anders Tegnell då i Aktuellt.
”Tror mest på låggradig spridning”
Regeringen gav myndigheterna i uppdrag att förbereda sig efter dessa scenarier.
Bland annat Läkemedelsverket som skrev att ett ökat behov av läkemedel därmed kommer att vara regionalt och troligen inte drabba hela riket samtidigt.
– Vi tror mest på låggradig spridning under hösten med stor risk för lokala utbrott, kluster, i olika delar av landet, sa Anders Tegnell till SVT den 10 september.
Folkhälsomyndigheten gjorde också modeller för hur varje scenario skulle slå i regionerna.
– Vi var helt inne på att det var rimligt att tänka på det här sättet, att det här är klusterutbrott, de ska vi trycka ner, säger Mikael Köhler, sjukvårdsdirektör i Uppsala.
Kan stiga ytterligare
Men verkligheten blev inte som något av FHM:s scenarier. Den blev värre.
I en jämförande modellering som SVT Nyheter tagit fram, ser man att den andra vågen är betydligt högre än vad myndigheten förutspått.
Enligt FHM:s scenario 1 skulle den högsta toppen under året innebära omkring 1 100 nyinskrivna covid-19 patienter på sjukhus under vecka 39, sedan skulle det dala till ett hundratal kring jul.
Men ökningen startade senare, blev högre och ser ännu inte ut att dala.
Enligt de senaste uppgifterna från Socialstyrelsen var antalet nyinskrivna covid-patienter närmare 1 500 under vecka 47. Statistiken släpar efter, så det kan vara fler.
Larmade tidigt
I Uppsala larmade medarbetare tidigt om att det var på väg att bli värre än FHM:s scenario.
– Varje dag är en förlorad tid. Vi skulle ha lyssnat på det, säger Köhler.