Växande gängkriminalitet och ökade skjutningar. Brottsligheten ligger högt på den politiska dagordningen.
SVT har låtit Novus fråga allmänheten, dels på lokal nivå i de så kallade utsatta områdena där varannan säger att de själva eller någon de känner har drabbats av gängrelaterad brottslighet, dels på riksnivå där var tredje säger att man själv eller någon man känner har drabbats, vad man tycker är viktigast för att minska kriminaliteten.
Nio av tio svarande på förebyggande åtgärder som viktiga, till exempel förbättrad integration och mer resurser till skolan – oavsett i vilket område man bor.
Men även till exempel hårdare straff och fler poliser får starkt stöd i undersökningen. Stödet för sådana åtgärder är dock något lägre i de utsatta områdena, där de svarande istället bland annat lyfter vikten av fler socialarbetare.
”Inte lösningen på problemet”
Kim Nilvall jobbar med utsatta områden på polisens utvecklingscentrum Väst. Han har också varit redaktör för boken och forskningsrapporten ”Att vända utvecklingen. Från utsatta områden till trygghet och delaktighet”.
– Att öka straffen symboliserar för mig att visa handlingskraft. Det är inte lösningen på problemet. Istället handlar det om att titta på ungas uppväxt i de här områdena och ge dem möjligheter och större stöd , menar han.
Kim Nilvall anser att polisnärvaro är viktig ur andra perspektiv än att straffa:
– Polisnärvaro behövs för att stödja och interagera lokalt för att försöka lösa problemen tillsammans med lokalsamhället.
Varannan av de tillfrågade i de utsatta områdena uppger att de själva eller någon de känner har drabbats av gängrelaterad brottslighet. På riksnivå säger var tredje att de själva eller någon de känner drabbats.
I undersökningen ställs också frågan om allmänheten anser att flyktingpolitiken påverkat kriminaliteten. En majoritet, både i utsatta områden och på riksnivå, anser att den har bidragit till att öka kriminaliteten. Sju av tio på riksnivå och sex av tio i utsatta områden svarar ja på den frågan.
Så definieras utsatta områden
I Sverige finns 60 områden som polisen betecknar som utsatta. De delas in i tre kategorier:
Utsatt område
Ett utsatt område är ett geografiskt avgränsat område som karaktäriseras av en låg socioekonomisk status där de kriminella har en inverkan på lokalsamhället. Inverkan är snarare knuten till den sociala kontexten i området än de kriminellas utstuderade vilja att ta makten och kontrollera lokalsamhället. Påverkan kan utgöras av direkta påtryckningar, exempelvis genom hot och utpressning, eller indirekta, som:
– offentliga våldshandlingar som riskerar att skada tredje man,
– narkotikahandel som bedrivs öppet och
– ett utåtagerande missnöje mot samhället
Särskilt utsatt område
Ett särskilt utsatt område kännetecknas av en allmän obenägenhet att delta i rättsprocessen. Det kan även förekomma systematiska hot och våldshandlingar mot vittnen, målsägare och anmälare i området. Situationen i området innebär att det är svårt eller nästintill omöjligt för polisen att fullfölja sitt uppdrag, vilket kräver regelmässig anpassning av arbetssätt eller utrustning. Många gånger har det skett en normalisering vilket lett till att varken polisen eller de boende reflekterar över det avvikande läget i området. Ett särskilt utsatt område inbegriper även i viss mån
– parallella samhällsstrukturer,
– extremism, såsom systematiska kränkningar av religionsfriheten eller starkt fundamentalistiskt inflytande som begränsar människors fri- och rättigheter,
– personer som reser iväg för att delta i strid i konfliktområden, och
– en hög koncentration av kriminella.
Riskområde
Ett riskområde är ett område som uppfyller samtliga kriterier för ett utsatt område men inte riktigt når upp till de kriterier som kännetecknar ett särskilt utsatt område. Läget är dock så alarmerande att det finns en överhängande risk att området riskerar att bli särskilt utsatt om inte adekvata åtgärder sätts in.
